Hade ställt in mig på att fota den vackra stenbron i närheten av gamla skolan i Prästbol. Bäcken finns kvar naturligtvis men inte den kallmurade bron. Inser att jag måste ha åkt här många gånger under många år sedan man fyllde upp för den nya sträckningen och raserade den gamla. Mindes att det förr var en svängd backe ned mot bron. Står och begrundar länge och förstår till slut att stenbron gick mellan fundamenten som syns strax nedanför trumman. Har fått reda på att den vackra bron lämnades orörd som ett fornminne när nya sträckningen av vägen gjordes. Ett skyfall 2014 med mycket stora vattenflöden till följd gjorde att bron rasade och också tog med sig stora massor längre ned. Det var dock inte bara just här som det blev stora skador på vägar och vägtrummor.
Vi har stämt möte med Lena, Marianne, Henry och Monica vid Sunnemo vackra kyrka. Medan vi väntar tar jag bild på den gjutna järnplattan. Finns minnesbeskrivning dels om kyrkan och dels om hyttan från den tid som Sunnemo var ett blomstrande industriellt centrum
På andra sidan metallplattan står ordagrant
SUNNEMO KYRKA
Gud i helgad 1653
Uppförd av bruksägaren och borgmästaren i Karlstad Johan Börjesson. Tillbyggd med torn 1677 och med korsarm mot norr 1776. Vilken borttogs vid restaureringen 1984. Kyrkogårdsportar av järn gjutna vid Sunnemohyttan 1853 och 1861
SUNNEMO-HYTTAN
Äldre tid också kallad Tutemohyttan ävenledes uppförd av Johan Börjesson 1640. Ägd av släkterna Schröder och Kolthoff. År 1767 införlivad med Uddeholms bolag. Modellverkstad, gjuteri och mekanisk verkstad uppförda på 1880-talet. Hyttan nedblåst sista gången 1887
På min site Värmlands industrihistoria finns mer info om Sunnemohyttan. Bland annat.
På skylten enl bilden nedan står ordagrant
Sunnemo kyrka
År 1651 bildaes sunnemo kapellförsamling, då också arbetet med att uppföra en egen kyrka påbörjades. 1653 stod kyrkan klar för invigning.
Under första hälften av 1600-talet upplevde östra Värmland ett stort uppsving inom järnhanteringen och många hyttor och bruk kom att växa upp kring de stora gruvfälten. 1640 anlade borgmästaren i Karlstad, Johan Börjesson en masugn i sunnemo. Därvid kom folkmängden snabbt att öka och behovet av egen kyrka gjorde sig gällande.
Kyrkan är byggd av liggtimmer och bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti. Västtornet tillfogades 1676. vid en radikal ombyggnad 1776 utbyggdes en korsarm i norr och en sakristia i öster. På 1850-talet förlängdes kyrkan i väster. i samband med en restuarering 1934, som hade till målsättning att återställa byggnadens äldsta stilkaraktär, togs den norra korsarmen bort.
Den enkla och sparsamma interiören avspeglar väl en svunnen bruksmiljö. altaruppsatsen är från 1680. Den har ursprungligen prytt moderförsamlingens kyrka i Norra Råda men finns sedan mitten av 1700-talet i Sunnemo kyrka. Centralmotivet av en snidad korsfästelsegrupp. Huvuddelen av altaruppsatsen är ett arbete av bildhuggaren Anders Larsson från Filipstad
Vacker och enkel. Fina färger
Anledningen till besöket vid kyrkan var att vi ville lokalisera vart familjegraven finns där bl a min morfar Gösta ligger begravd. Vi letade en bra stund. Ringde till slut till Kyrkogårdsförvaltningen i Hagfors som kunde guida mig till rätt grav. Det visade sig inte vara så konstigt att vi inte fann den. Övervuxen med mossa men efter lite puts så syntes texten klart och tydligt. Det visade sig också att gravrätten hade upphört men att den kunde förlängas ytterligare 15 år utan kostand.
Koordinaterna som syns längs ned i bilden visar nog några meter "fel" men om man är på plats och letar lite kommer man att finna gravstenen
Vi åkte sedan till hembygdsgården "Gubbkroken". Ville fika men stängt pga Covid... Idag en hembygdsgård men "då" ett transportcentrum och nav för godstransporterna till och från hyttan och övrig industriell verksamhet i Sunnemo. Malm, kalk, träkol och tackjärn. Även en del gjutna slutprodukter. Det var stor aktivitet vid denna plats. Hästar som ska ha mat och stallplats för natten.
Vi gick en bit på den iordningställda leden ned genom Hyttdalen där den industriella verksamheten låg. Finns flera intressanta skyltar och lämningar
Lämningar och skyltar i all ära men om man tänker sig in i miljön och vilken tid det var så förstår man att det myllrade av folk och hästtransporter utefter ån längs Hyttdalen. Verksamhet med rök, slammer och oväsen från hyttan, gjuteriet och den mekaniska verkstaden etc. Det fanns ett helt bruk här.
Spåntak. En på den tiden mycket vanligt byggmaterial. Taktegel användes också naturligtvis men det billigare spåntaket var nog mycket vanligt. Senare när man fick råd att ha taktegel lade man det helt enkelt ovanpå spånskivorna
Det som i alla fall jag normalt inte tänker på är att idag vackra idylliska Sunnemo för 150 år sedan och sedan 200 år bakåt var en fullskalig bruksort. Som Munkfors, Storfors och Hagfors. Kanske bäst jämförelse är med Borgvik. Spår och information finns men man får ändå anstränga sig lite för att förstå hur omfattande det var.
Fascinerande att tänka sig att allt detta var vattendrivet. Dammluckor som öppnades och stängdes. Sommar och sol i all ära men det blev även höst och vinter. Vårflod, översvämning, isbildning och dammluckor som kärvar. Bland annat
Även om mannen på bilden är äldre så var han inte med på den tiden
Sedan besök vid "Nytäppa" som fastigheten kallades. Om jag har rätt vad gäller Lantmäteriets karta heter fastigheten egentligen Hagfors Råda Prästbol 1:21. Huset som min morfar Gösta byggde tillsammans med min mormor Elsa. De var då i 20-års åldern
Idag ägs fastigheten av en tysk kvinna. Tror inte hon är svensk medborgare men har bott i huset i 12 år berättade hon. Något åt den bohemiska livsstilen. Vad det verkar - en fascinerande låg puttinutt nivå både ute och inne. Men en glad och positiv kvinna som nog på allvar anser att detta är så nära himmelriket man kan komma. I alla fall innan man har stämplat ut
Hon berättar att huset väster om ägs av holländare. De är här ca 1 vecka per år. De äger förutom det stora grannhuset flera andra fastigheter i Sunnemo. Hennes man och granne är holländare eller tysk. Bilar med gula registreringsskyltar är mycket vanliga i Sunnemo. Kommer någon av dessa utlandsägda fastigheter någonsin att få svenska ägare igen. Tyvärr tror jag inte det.... Känns konstigt och fel på något sätt
Min mamma Sonja är född på Nytäppa
Min mamma med syster Marianne eller syster Monica på trappan i Nytäppa under 30 - talet
Sonja, Marianne och Monica vid Nytäppa under senare delen av 30-talet
En dikt från Nytäppa som min mamma Sonja har skrivit
Vattenbrist
Mamma med ok på axeln
Jag med mjölkspann i hand
Promenad på stenig stig
Förbi en gammal lada genom hästhagen
Alltid en rädsla för hästarna
Väl framme tar mamma
Upp vatten från brunn
Sedan promenad hem
Men pauserna är nu många
Mamma med ok på axeln
Jag med mjölkspann i hand
Promenad på stenig stig
Förbi en gammal lada genom hästhagen
Alltid en rädsla för hästarna
Väl framme tar mamma
Upp vatten från brunn
Sedan promenad hem
Men pauserna är nu många
Monica framför Nytäppa på bilden nedan
Alla samlade runt lunchen
Utebliven tupplur byttes ut mot ett besök vid Sångenshyttan. Har varit här och snurrat förut men inte hittat lämningar. Hittade då varp och slagg men längre ned mot vägen. Här dämde man i alla fall upp för att få fallhöjd
Finns mycket lämningar efter människohand. Kan dock vara svårt att tolka vad som fanns längs efter bäcken
Letar efter hyttan men ser egentligen inget som skulle kunna vara det. Men flera paralella gjutna fundament. I rak linje
Hmmm... tror inte hyttan låg uppe vid dammen. Man ledde vattnet lång väg. Flera hundra meter. Tror detta som syns på bilden nedan är ett dike eller mer rätt en klädd kanal där man ledde vattnet ned till hyttan. Diket var förmodligen klätt med timmer och bräder på den tiden. Det är ju flera 100 år sedan så allt organiskt är naturligtvis borta
Bebyggelselämning.... Nja. Tror faktiskt att den 2-3 meter höga stenhögen är resterna från där masugnen låg . Så jag fann den till slut. Det borde stå hyttlämning i klartext på skylten. Kanske är det ändå just det man menar med skylten
Tror faktiskt att det är masugnslämningen när man kollar på den häradsekonomiska kartan från 1859
Länk till min site om Värmlands industrihisttoria och just Sångenshyttan. Kallades också Tunamo hyttan
Sist idag åker vi till Edebäck och Ängåsen. Stället där min far är född och där min farfar Axel och farmor Jenny bodde och levde. Slakteri och affär på Ängåsen samt affär på torget i Hagfors. Hela 4 varubilar som åker omkring i norra Värmland. Driftiga och företagsamma. En stor verksamhet
Källaren som var slakteriet
Inte så svårt att tänka sig vad som hamnade här i dessa kar under slakten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar