lördag 26 maj 2018

180526 - Norge Dag #8 (2018 #11 Totalt #70)

Det blev ingen lång väg idag. Ca 30 km bara. Vi var osäkra på om det fanns campingar här vid vackra Odalvattnet på väg upp mot Briksdalsbreen men det fanns det visade det sig. 


Vi gick några km för att komma upp till glaciären


Det är vackert här och ett populärt besöksmål. Bussar med japaner 


Isen har dragit sig tillbaka ca 50 m sedan vi var här sist för ca 4 år sedan. Tankade vattenflaskan och drack glaciär vatten. Antagligen är det vattnet mycket gammalt



Det är vackert att gå upp här. Inte så långt men svettigt. Man kan få åka i speciella fordon också som jag såg många gjorde och som sedan gick ned. Men inte vi...


Har nyss tankat vattenflaskan




En skylt som visar vart glaciären nådde 1920. För cirka 100 år sedan gick den ung 500 meter längre ned





Vi campar utefter Odalvattnet på en plats som heter Gryta. Tidig avslutning idag för vi är trötta i benen. En alldeles fantastiskt trevlig camping och fast den är bättre än den igår kostar det bara hälften. Fick en del vandringstips av ägaren så vi får se hur många vi gör...


Har även en egen maskot


Undrar om inte detta slår allt som vi har stannat vid för att campa. Vilken plats och vilken utsikt


Man träffar alltid flera trevliga personer när man campar. Många från Holland och Tyskland som är här. 


Rödbena lär det väl vara som höll till i närheten. Stod och lurpassade på ätbart i det klara glaciärvattnet


fredag 25 maj 2018

180525 - Norge Dag #7 (2018 #10 Totalt #69)

Vi lämnar vår ställplats på Sandsöya under förmiddagen men inser att vi behöver vänta på färjan. Det blev efter en stund osäkert om färjan skulle gå förrän till kvällen. Svårtolkad tidtabell… som inte verkar stämma med vad jag tror att vi står. Fick ringa och den skulle komma om ca 1-2 timmar. Alltid dessa trevliga norrmän.... En ny variant för att köra på en färja för mig. Fick backa ombord eftersom vi skulle av först efter vägen… 

Pratade lite innan med en bofast kvinna som väntade. "Bo här är himmelriket på jorden…. Lugnt och alla känner alla och bryr sig". Stod en ambulans vid bryggan. Antagligen för att någon ska kunna hämta och sedan snabbåt till fastlandet. 


Vi följer den vackra vägen längst ut mot kustbandet. Små byar och en del har sitt hus med extremt vackert läge och utsikt.


Alla dessa fantastiska vyer... det är ju de som man åker tillbaka till. Den ena efter den andra


Vi lunchar och passar på att ta några blombilder. Mängder med tjärblomster mot älvkanten



Terezas favorit... förgätmigej


Vi stannar i Loe efter att ha handlat mat etc i Stryn. Här har vi faktiskt bott förut. Inte så konstigt vi ska ju till samma ställe i morgon



180524 - Norge Dag #6 (2018 #9 Totalt #68)

Blev ingen lång tur idag. Vi åkte till Sandsöya längst ut i kustbandet på lite vinst och förlust. Åkte färja och förstod varför det var flera alternativ vid påfarten. Den stannade vid en ö på vägen ut och några åkte av men inte vi. Två lastbilar backade ombord på färjan…

Vi åkte ut efter den ena delen av ön – den östra. Lunchade där vägen tog slut. Gick en liten vandringstur med vidvinkeln och såg en havsörn drygt 50 meter bort. Den hade koll på mig hela tiden och såg inte ut att bry sig. Gick tillbaka för att hämta kameran med telet men efter det syntes inte ett spår. Fick bli en bild på en annan fågel istället


Ingen dålig plats att luncha på 


Vi åkte ut mot den andra – västra sidan av ön för att se hur det såg ut där. 


Vi gick där en led på några km och såg denna grotta. Gick djupt in i berget.  Flög upp fåglar hela tiden när jag gick in. Tereza var inte med den sista biten





Såg många fina blommor efter leden som jag just nu inte vet namnet på. En del orkidéer fanns också men de var bara i knopp.



samma som ovan



Efter fika pausen åkte vi till Sandhamn….som det lilla samhället heter. Vi hade också  förbisett att allt går inte att betala med kort. Där vi övernattar ska man lägga pengarna i ett kuvert och lägga i en låda. Hade turligt nog vad jag behövde i mynt… Problemet var bara att en del av mina norska mynt inte var giltiga längre. Kvinnan i affären rotade i en låda och tog fram det som fattades och gav mig sedeln. Trodde inte den sortens samhälle fanns kvar längre… 


Det lever nog upp under sommaren med alla båtturister men just nu lite öde. Perfekt ställe. Hotellet obemannat och låst men ändå öppet så vi kunde komma åt toaletter och dusch. 


onsdag 23 maj 2018

180523 - Norge Dag #5 (2018 #8 Totalt #67)

Fint väder igen. Vi är kvar vid Runde och vi tog en promenad #1 uppför berget på förmiddagen. 


Promenad... lättare vandring är det nog. Det är mycket brant den första delen. Bra att det är asfalterat just här för annars vore det är svårt att gå nedför. 


Ängsull växer även på fjället....




Det är vackert här


Tereza´s bild

Tereza´s bild

På kvällen strax efter 18 tiden var det dags igen med en ny jobbig vandring uppför berget. Det var inte så mycket folk när vi kom fram strax efter 19 men det såg så här ut när vi gick. Tror att det även var en norsk skolklass på besök.


Kanske 50 personer som väntade på fåglarna.... Ett tyskt par med hund hade burit sina två barn på ryggen ända hit. Barnskrik blandat med att vänta in en naturupplevelse stämde inte överens riktigt. Tiiiiina! Tiiiiina! skrek någon mycket högt. Flams, skratt och fnitter kändes heller inte som det var helt rätt just här. 


Men det är en vacker plats och att sitta i kvällssolen och titta ut över havet är fint i sig själv. Så kom de då strax efter 20 tiden. Först några stycken sedan flera hundra.


De flög mycket snabbt fram till boet och insåg nu att vi hade inte ställt oss rätt. Inte heller 99% av de andra. Pratade med tysk kille som vi slog följe med en bit uppför på tillbaka vägen. Han hade fått ca 50 bra bilder och minst 50% skarpa..... Det tror jag inte på - inte en chans. För att få bra bilder måste man se och ställa sig så man ser boet. Inte ens då är det lätt. Tereza hade sin makro 100 mm på och lyckades bäst av oss två. Jag var för ambitiös med att komma nära med telet och fick bara suddiga bilder.  

Tereza´s bild

Utan att veta men tror att den stora närvaron av människor har gjort att avspärrningar och skyltar har kommit upp. För att få de där bilderna som man har sett exempel på tidigare måste man nog gå utanför där man tillåts och lägga sig i rätt vinkel och vänta in dem. Men det är ju att störa dem. Det gör vi nog tillräckligt ändå. Alternativt fota dem från havssidan. Men... det var en fin naturupplevelse att se dem komma. De är synnerligen vackra att se på även om man inte hinner med med kameran.