måndag 27 november 2023

231127 Tullgarn.. omkring

 Solen skiner men det är kallt. Åker till ena delen av Tullgarns naturreservat. Hade sett framför mig alla buskarna med röda bär som fanns framför detta hus. Idag "nada". Det var röjt.

 
Det är inte precis någon allmän stor väg fram till där jag ställde bilen. Följde en bil under några km som skulle åt samma håll. Det visade sig att vi ställde bilen på samma ställe. Vi skrattade lite åt oddsen att det skulle kunna hända. 

 
Vi pratar industrihistoria. Berättar om min site med 100.000 besök om året.
 
Kommer in på något om tidig järnvägshistoria i Värmland. Får en ny parameter att ta in varför man ansträngde sig så med att bitvis anlägga enkla järnvägar där vagnarna till en början var dragna av häst och senare bättre och bredare med de tidiga ång- och diesel loken. 
 
Eftersom de tunga transporterna av malm, träkol och stångjärn etc samt även andra förnödenheter under den vattendrivna perioden inte alltid kom fram snabbt eller inte ens samma säsong eftersom de fick magasineras. Tills sjön endera kunde användas som vattenväg på nytt eller hade frusit till och isen och tjälen bar för en tungt lastad släde under vintern. Transporter som sagt nog inte alltid ens kom fram samma år...

 
Det var en ny vinkling för mig att en anledning till de förhållandevis stora investeringarna för att snabba på transporterna - var stölderna. Råvaror och färdiga produkter försvann och det fick ekonomiska konsekvenser för de som hade producerat eller tänkte sig producera nästa vår när det på nytt finns mycket vatten i åar och bäckar. Ja, OK. Inte speciellt svårt att förstå egentligen då 10-tals eller kanske 100-tals ton av ex färdigbearbetat stångjärn ligger 3-5 månader i ett obevakat förråd.

 
Jag som tänker att folk var betydligt ärligare förr. Det stämmer nog men den ärligheten var nog mer eller mindre koncentrerad till det som bara tillhörde eller berörde privatpersoner. Minns dock pratet och attityderna till "bolaget" eller bruket. Där stals det friskt av både arbetstid och material och att kunna privat använda både fordon och maskiner utan att det ansågs fel. Även med förare. En många gånger tyst överenskommelse mellan chefer inkl lillchefer och "arbetarna". Det ansågs OK. Undrar hur många privat köpta yxor, arbetshandskar, stövlar, hammare och skiftnycklar ex det fanns i ex Munkfors under 60-80 talet? Egentligen.... Mindre än 1% av totala antalet?

Så det är inte långsökt att tro att stölderna nog kunde vara nog så omfattade så de behövde göra något. Mycket stora ekonomiska värden dessutom. Men just den anledningen kommer helt klart aldrig att stå i någon historiebok precis.

Åkte till slottet Tullgarn och gick omkring. Bland annat 1000-tals fåglar i vattnet och ute på de halvfrusna gärdena. Inte telet med och inte riktigt dags än att dra vidare vad det verkar



 

fredag 24 november 2023

231124 Stendörren o Horsvik

 Fint väder idag fast lite kallt. Men det är bara minus 2 grader. Vi går en av lederna ut till havet. Fast det bara är ca 2 km ToR blir man lite anfådd. Det är upp och ned och lite halkigt. Tereza är i alla fall varmt klädd. 


För fint för att åka hem. Åker också ut mot Studsvik och naturreservatet Horsvik. Går ungefär lika långt som vid Stendörren. Har inte varit här förut. Mycket fint och det är nog inte allt för länge sedan som det pågick yrkesmässigt fiske härifrån. Stolparna där man hängde upp nätet för att torka och lagas finns fortfarande kvar. Båthuset också men vi fann 1-2 vajer spel för att även dra upp båtar på andra ställen. 


Kostängslet går en bit ut i vattnet. Undrar varför det var viktigt att de inte gick på "andra sidan"? 


Kanske var det flera markägare. En annan tid. Ett annat Sverige. Känns som om det är flera tusen år sedan men det är det ju inte. Bara en dryg mansålder sedan.. typ. En tid då man levde på det man kunde få upp ur jorden eller ta från havet. Innan bidrags turismen


Ett annat tempo. Plats och tid för prat och skratt. Rum för eftertanke och kanske tom en stolhet av att kunna. Helt andra aspekter som värdesätts kring en person idag. Undrar hur den tidens fiskare hade tänkt om det mötes optimerande kontorsfolket? De som går in i ett ytterligare onödigt möte och ut och in i nästa igen. Hela dagen samma sak utan att egentligen göra eller skapa något ytterligare mervärde av arbetet. Bara lära sig förstå hur man ber någon annan göra jobbet - som kan. Alla ser och förstår men ingen säger eller gör något. Är ju vän med chefen eller ledningen och att framföra kritik kostar.... Speciellt om den också är politiskt inkorrekt. Men som sagt. Det är en annan tid nu. 


Det verkar vara fint och klart vatten här. En "snorklings" led ska iordningställas. 



Det känns bra att gå här. Marken har trampats många gånger av både folk och fä. Finns historik här och det känns av på något sätt