220115 Fotosugen

 Var till Vagnhärad med D500:an. Ville se om strömstaren håller till i det rinnande vattnet där kvarnen låg. Nedanför dammen. Det gjorde den inte. När jag såg isen runt rötterna på det lilla trädet ute i vattnet minns jag för länge sedan. Sjön Alstern i Karlstad under tidigt 80-tal. Det hade blivit mycket kallt - bara över någon natt. Sjön var öppen men det var ändå långt under minus. På alla vasstrån och grenar längs strandlinjen fanns ett tjockt lager is. Ungefär som om naturen hade stöpt ljus. Har varken förr eller senare sett något liknande. Solen sken skarpt. Fina Pentax kameran med men bara knappt halva rullen Kodachrome 64 kvar. Vilken skillnad mot idag. Ödsla lite och ta de där sista 10-15 rutorna på samma motiv. Idag kommer man hem varje gång med flera 100 bilder. Kostar inget... Då ungefär 1 kr styck. Kanske motsvar det upp emot 10 kr per bild idag. Vad dyrt vi skulle tycka det var.

 

 

Lite konstigt ändå att strömstaren inte syntes. Den är normalt inte buskablyg men kanske går det för mycket folk lite för nära för att de ska känna sig bekväma. Mest tror jag att de uteblir beror att konkurrensen från bl a gräsänderna är för stor. Kollar förmodligen in i samma skafferidörr. Gräsänderna kommer fram för att kolla om man har något med sig. Hanarna gör det. Honorna håller sig för det mesta lite mer i bakgrunden. Behövs ingen gömsle fotografering av gräsänder precis men de är lika vackra som alla andra likafullt. Man blir dessutom glad av att ha dem bara någon meter från sig

 

Åkte vägen med bilen jag gick igår. Hade bara mobilen med mig då och såg en flock hjortar på gärdet. Kanske håller de till på samma ställe idag också?

 

 

Men det gjorde de inte. Tomt. Har zoomat in lite på mobilbilden från igår. När jag fortsatte gå sprang de iväg förbi och nedanför träddungen. Kollade försiktigt om jag kunde få se dem på andra sidan men det gjorde jag inte. Då fick jag syn på dem. På andra sidan vägen upp mot skogen. De hade hoppat över stängslet på 1-1.5 m högt och sprungit upp i skogen utan jag märkte det. Hördes inte ett knäpp... Två hanar med stora horn mellan mig och honorna upp en bit i skogen. Följer mig när jag passerar. En bil kommer och kör förbi. Bryr sig inte om den det minsta men de har tvärkoll på mig

 

 Åkte vidare mot Tullgarns stora naturreservats område. Gick mot Sörsjön så det blev längre promenad än planerat idag. Isigt. Möter en man - ung man som springer på isen. Kollar efter honom om han slirar och halkar som jag gör. Ingenting som tyder på att det är riktigt halkigt. Tror han måste ha broddar.

 

 Går lite försiktigt ut på isen. Men det är lätt att se tjockleken. Den är ca 10 cm. Den håller för en bil - bred marginal tom för mig

 

Vägen jag går på är en gammal landsväg. Smal och oasfalterad. Följer naturen så där fint som de gamla vägarna gjorde. Från en tid långt tillbaka troligen fram till innan bilarna. I alla fall innan de blev många. Då gick det inte längre

 

 

220113 Promenad

 Flera ärenden idag till fots. Gick efteråt längs Trosa ån en bit för att kolla på det speciella bleka vinter ljuset. Flera som redan fiskar tidigt på morgonen. Pratade lite med mannen kl 3. Han fick under tiden jag stod där en 3-5 hekto fin ljus abborre som han slängde i tillbaka. Han berättade att Trosa ån så här års är känd för just abborre fisket. Men han berättade att någon igår hade fått upp en havsöring på över 3 kilo. Som också slängdes i tillbaka. "Man kan faktiskt känna då och då att linan går över annan större fisk när man vevar in". Gott om fisk alltså

Kommer en annan man med hund som väldigt gärna vill hälsa. Han berättar att en ung kille hade fått en jätteabborre här om dagen. Flera kilo.... Nej inte hunden som berättade... hans husse 😀. Det var hunden som ville fram och lukthälsa lite. Vill visa att jag inte är helt tappad vad gäller fiske. Försöker så inlevelsefullt som möjligt berätta om när vi var med husbilen i Sollefteå och gick längs Ångermanälven. Kollade på de som fiskade lax. De kände till det... De berättade då om fisket utanför Landsort. Det blev som vanligt. Fick inte vara värst den här gången heller

 

 Speciellt ljus idag. Kameran vill på egen hand kompensera / jämna ut och anpassa så har ökat Kelvin graderna något i bilderna för att det ska bli som jag tyckte det såg ut. Bilderna någon grad mörkare också

 

Var fram och pratade lite med två män som höll på att göra fler bryggplatser vid Tullholmvsvikens bryggplats. Har varit sugen ända sedan jag flyttade hit att skaffa båt. Det är ett stort fritidsintresse här i Trosa. Minst sagt. Men skulle vilja ha båtplats "längre ut". Att man ska kunna ta bilen en stor del av avståndet ut till öarna. Då behöver inte båten vara varken stor eller snabb. Helst att man ska kunna skruva av motorn och ta med den hem till och med. Men det kryper närmare och närmare... minst sagt

 

210110 Stendörren

 Nja, började dagen tidigt på annat ställe. Åkte till Kasberget alldeles utanför Trosa för att se om det skulle bli en så där fantastisk upplyst rödlila himmel som det har varit några gånger. Men "de" såg mig komma och såg till att det uteblev. Fint ändå...

Hem igen för att äta frukost. Fint vinterväder idag med minus. Går inte att sitta hemma i soffhörnet på ena skinkan och softa då... Åkte till fina naturreservatet Stendörren

 

Välbesökt av bl a barnfamiljer. Beror delvis på de iordningställda grillplatserna med upplag av ved. Att få grilla ute är väl lika kul för barnen idag som det var förr. Lite roligt att man hade hängt upp den tappade nappen i trädet. Klockan 10 ungefär

 

Vet att det håller till minst ett gift knölsvans par just här. Har sett dem och tog därför med kameran med telet. Tog en avståndsbild allra först ifall de drar sig längre ut när de hör mig komma

 

Men det gjorde de inte. De hade hela tiden väl reda på mig och vart jag var och kom från. Hur lätt är det förresten på en skala att smyga eller ens gå tyst på skarsnö?

 

 

De brydde sig inte. Försökte prata lite med dem så att de kunde vända sig mot varandra så där snyggt så det blir som ett hjärta. Vände och vred på mig så att de skulle förstå vilken position jag föredrog... Försökte även på engelska men det hade heller ingen verkan. 

 

Nja..skämt åsido men det kändes i alla fall bra att de var trygga med mig 50-75 meter bort. När jag hade lagt ned kameran med telet så drog jag igen blixtlåset på kameraväskan. Det ljudet reagerade de på. Men de lade efter koll tillbaka huvudet på bakkroppen och fortsatte vila eller kanske tom sova 

 

En vacker, lagom kall vinterdag

 

Mycket vacker plats. Ett privilegium att få vara här. Gå här.  

220105 Promenad

 Min 10 km runda förbi Tullgarns slott. En ca 1 km lång ek allé längs rutten. Möter en kvinna och säger som en slags möteshälsning att "tänk om träden kunde berätta för oss vad de har sett". De är ju i alla fall flera hundra år gamla. Mycket stora och fina. Hon svarar "det tror jag att de gör". Sedan pratar vi omkring detta under 20-30 minuter. Hon berättar om många saker och samband som hon tror både existerar och fungerar. Intressant onekligen

 

 Tar många bilder med lilla kameran allt eftersom men kommer till slut fram nere vid vid skidbacken som jag brukar göra. Full fart. Många barn med sina föräldrar. En kille i knappt 10 års åldern får inte på sig sin ena skida. Ser faktiskt vad han gör för fel eller rättare sagt vad han inte har förstått att han måste göra. En kvinna försöker hjälpa honom men misslyckas. Då får jag ju kliva fram naturligtvis och lite grötmyndigt berätta att jag är från Munkfors jag och vi som kommer därifrån vet allt och kan allt. Nja, killen blir glad i alla fall. Tror han stått och krånglat med bindningen ganska länge

De grillar korv längre upp i backen vid borden. Oset flyter sakta nedåt och tror att det tom luktar grillad korv där jag står. Så trevligt för barnen

 

Vilken livskvalité ändå att ha denna anläggning inpå sig. Nya reklamskyltar sätts upp. Antagligen är det flera företag i Trosa som sponsrar detta

 

 Brukar faktiskt tänka samma tanke varje gång jag genar över kyrkogården. Vi bor fint på Nyängsvägen bredvid gamla kvarnen. Det grå huset längst bort i bild. Denna gång tog jag en bild när det låg i solljus

 

220104 Kasberget

 Har sett de allra vackraste soluppgånger från vårt köksbord när vi har tittat ut genom fösntret. Har tänkt flera gånger att skulle vilja fånga ljuset. Så jag åkte till Kasberget med utsikt österut ut över havet men inte var det lika speciellt som de vi gånger har sett hemma bara tittande ut. Tror det är när det är kallare... men bättre lycka nästa gång

Åkte upp för att vänta in soluppgången. Stupmörkt - som i en säck genom några 100 meter skogsstig. Men har köpt en pannlampa. Den var guld. Bra ljus och man behöver inte hålla i lampan när man går. Halkigt minst sagt. Värst var det att gå ned. Men man vill inte ramla med en dyr kamera så man tar det bara extra försiktigt
 

220103 Promenad Öbolandet

 Går först ned mot "Världens ände" innan jag vikar av mot bron över till ön som kallas Öbolandet.

 

 

På väg tillbaka strax innan bron från andra hållet. Det är vackert här och hur fint på en skala bor några av de som har hus på ön

 

Vackra, mysiga och gemyntliga Trosa

 

"Storsand" tror jag är en känd badplats för båtfolket. Ligger på en ö och en gång gick charter båt dit. Helt tydligt. Båten verkar inte skötas. Undrar varför det inte bär sig idag? Jag skulle gärna kunna tänka mig åka dit över dagen en fin sommardagen

 

Affären som jag alltid glömmer bort när de har öppet. Nu tog jag en bild som jag kan återvända till. De säljer bl a vild fisk

 

Hittar för det mesta någon ny skylt på en husvägg som jag inte har sett eller läst förut.  "Det var inte för inte som han kallades för Styva Lasse". Begåvad och kunde behärska det mesta (tyckte han skälv) men skrattar när jag läser att epitetet var en form av ironi som kunde tolkas på två sätt samtidigt. Beroende på vem man pratade med.

 

Ordagrant står följande på skylten

Styva Lasse

Här bodde skärborgaren Carl August Larsson (1846-1907). Det var inte för inte som han kallades för Styva Lasse

Han ansåg sig behärska det mesta och dum var han inte. Han blev invald i stadsfullmäktiga år 1863 och visade sig vara en värdig representant för sin yrkesgrupp, skärborgarna

 

Han tog ofta vara på möjligheten att briljera och när någon passerade förbi hans fönster på Ågatan hände det att han med myndig stämma ropade till sin maka:- "Gå in du Fina och gör mina skrivdon i ordning, för jag har en del av skriva för stans räkning"

 

Men så mycket att skriva kan han inte ha haft, ty han, liksom många andra skärborgare, var analfabet. De använde sig av sina bomärken när något skulle signeras. Sägnen säger dock att hans hustru Kristina Josefina (1849-1946) var skrivkunnig. Hon i sin tur hade kommit till huset som piga och gifte sig sedan med Carl August. 

 

 Grötmyndig och uppblåst samt skulle definitivt ha platsat som självupphöjd politiker i gänget även idag men antagligen ingen man ändå stötte sig med. Skulle tro att hans sätt och hans nätverk gjorde att man istället lyfte på mössan och log lismande. Precis som idag. Hans maka fick leva hela 39 år efter hans död. Undrar hur hon uppfattade den perioden i sitt liv kontra perioden innan då hon levde ihop med den grötmyndige? Hon blev med andra ord i alla fall hela 97 år gammal. Högvinst på det lotteriet

 

 Tar mig tid att läsa på en annan skylt uppskruvad på en husvägg. Ågården är idag en ganska stor uteresturang. Tak över men det mesta är ändå ute. 

På skylten står ordagrant

Ågården

Husen är från 1700-talet

Stadsläkaren M Haeren hade i slutet av 1800-talet sin läkarpraktik i huset. Han var initiativtagare till  Trosa som badort. 

En litterär trio inspirerades av att ibland sitta på verandan. Här skrev Viktor Rydberg sin dikt "På verandan vid havet"

 

 

 

Viktor Rydberg känner man ju till men inte just denna dikt. Får slå upp...
 

Minns du de skymnande böljornas suck, att vid målet de hunnitendast en jordisk kust, icke det evigas strand? Minns du ett vemodssken från himlens ovanskliga stjärnor? Ack, åt förgängelsens lott skatta de även till slut. Minns du en tystnad, då allt var som sänkt oändlighetsträngtan,
stränder och himmel och hav, allt som i aning om Gud? 

 

Skulle tro att han satt på den högra sidan av altanen. 1700-talet. Ger lite perspektiv

 

 

Ganska många idag som metar eller kastar med kastspö. En del lite allvarligt och andra inte. En del har även de rätta kläderna på sig för att tala om att detta kan jag, medan andra bara har med sig  fiskeutrustningen. Långa stövlar som går nästan upp till knät fast de står på murad åkant längs Ågatan inne i Trosa. Flera barn som har med sin pappa. Aborrarna nappar rejält. Ser ljusa och ganska stora ut som jag kan bedöma. För att vara aborrar. Inga mörka tusenbröder eller nålbrev som jag kommer ihåg från min uppväxt. 

 

En kille i 10 års åldern håller upp en 3-4 hekto stor och är stolt när pappa fotar med mobilen. Drar upp ryggfenan för att den ska bli extra stor...

 

Det var en ganska fin aborre säger jag. Ska ni laga till den. Nej, säger pappan. Det är kul att fiska men ingen i familjen gillar att äta fisk.  Ja, det är ju också ett sätt att se det. Men tror det är så med de flesta. Komma hem och rensa 5-10 fiskar i 3-4 hekto klassen samt steka dem är inget man längtar till precis

Som vanligt är jag lite missnöjd med att bilderna tagna med nya mobilen blir så bra som de gör. Hur stor blir skillnanden egentligen mot mina andra kameror när det gäller just denna typ av bilder som inte är alltför stora. I detta forum.  På marginalen skulle jag kunna påstå. 

Får se på hemväg att en ny liten Thai affär har öppnat. Går in för att kolla. Blir guidad runt bland varor som jag inte ens vet vad det är. Inte ens förstår vad det är fast hon förklarar på knagglig svenska. Naturligtvis är inget fel eller dåligt men behöver veta lite mer vad det är man köper. En bunt bamburör i ett kylskåp som hon visar mig med stolthet. Vad jag förstår så skär man bambustråna i tunna "ringar" och äter "gräset" precis om som det är. Endast 79 kr för en stor burk med kokosmjölk. Ser ut att vara mellan 3-5 liter i bruken. En dl som används till en maträtt. Resten av de 5 litrarna får man försöka dricka upp inom några dagar. 

Hmmm får fundera lite men det fanns saker här som är klart intressanta
 

220102 Stendörren

Tänkte förutom att besöka naturreservatet Stendörren också göra en annan sak. Men hade tagit fel på dag... Men det ordnar sig. Onödig omväg bara. Dielsen kostade idag för första gången över 20 kr... 

Finns diesel motorer som är mycket rena. I klass med en modern bensinbil men det finns också många många gamla diesel bilar kvar som är allt annat än rena. Gamla husbilar tex som det kommer svart rök ur i uppförsbackarna. Om det är dessa gamla outslitliga diesel motorer man vill få bort är det väl rätt tänkt men varför inte kräva att just de skrotas eller kräver att motorerna byts ut mot en modernare?

Diset, som jag var ute efter, försvan allt eftersom. Solen bröt heller inte igenom som jag hade hoppats på. Bara grått

 

 

Testade att fota med 120 mm macrot plus en mellanring. Motsvarar 95 mm på en FF tror jag det blir. Tror tyvärr att autofocusen inte funkar 100% mycket nära närgränsen med mellanringen men det är OK. Går lika bra att så nära ställa in manuellt. Fick använda blixt i det svaga ljuset. 

Nej, nu får ljuset komma tillbaka om det vill

När jag kom till bilen fanns två andra bilar på parkeringen. En man kanske 10 år yngre än mig och en annan betydligt yngre man som bytte kläder vid bilarna. De satte på sig våtdräkt och tänkte vindsurfa med drake. Surfbrädan hade en bärplans konstruktion som gjorde att man efter ha kommit igång stod kanske en halv meter upp ur vattnet på brädan. Ovanför vattenytan. Intressant. Det behövs mycket lite vind för att vindsurfa då berättade de. Upplevelsen är ändå mycket stark och man kan som sagt vara ute i svag vind med samma känsla som vid hårdvindssurfing. Antar att de menar stabliliteten i vattnet. Vid låg vind rullar en vanlig hårdvinds kort surfbräda men bärplansvingen gör nog att det ändå blir stabilt.

Berättade att jag bl a hade en semisinker under början på 80-talet. Lite frågade de men mest jag som berättade..... Kom till och med ihåg att brädan hette Fanatic Racy Cat. Den bar inte helt min vikt utan man fick trampa vatten i flytvästen och vattenstarta vilket visade sig inte vara så svårt som det kanske ser ut.  De berättade att det har hänt väldigt mycket de senaste 10 åren kring material och utrustning etc. Början på 80-talet.... Det är ju 40 år sedan.

Blev dock inte bilder på dem. Kändes så där att fota när de står där halvklädda
 

211227 Fringelmossen runt

 Gick en ny runda på egen hand idag. Åkte mot Fringelmossen och gick en del av den som jag har gått förut. Fortsatte förbi och då dök denna tavla up. En gästbok i en brevlåda... Mitt ute i ingenstans.

 

Ja, det kan man väl göra. Skriva något. "Vackert & stilla" Fast pennan behövde övertalas några gånger. Mycket få som har noterat något fast leden är nog ganska frekvent använd. Någon som sköter denna del ideellt och vill ha återkoppling. 

 

Heder åt alla dessa som rensar och röjer undan vid behov utefter alla Sörmlandsledens etapper. Som även släpar hit grova plank för att göra spångar över våta passager. Till och med broar över djupa vattenfyllda diken.

 

Sjön som leden passerar heter Stora Fringelen

 

 När man är där... mitt på dagen verkar ljuset vara helt OK. Får vrida upp ISO värdet 2-3 blädarsteg. Men det är när man kommer hem och tittar i datorn som man ser det. Hur lite ljus det ändå är i de skuggiga partierna denna tid på året.

 

Det var här jag kände igen mig. Har gått här förut men kom då från andra hållet och vände här. 

 

Så lite mysko ut ända tills jag gick fram. Vad i helsicke har de haft för sig här. Något byte som har fått bjuda på sitt liv? Men man har bara satt på sig skridskor vid klippkanten och åkt ut över isen. Det var allt lite vanskligt. Så kallt har det väl inte varit. Men såg ingen vak....

 

Snart framme där man passerar sjön Lilla Fringelen.  Ljuset över mossen var mycket finare i verkligheten. Ljuset flyttade också på sig något under tiden jag stod där...

 

Leden går sedan förbi Bråvalls kvarn. Jag går av Sörmlandsleden och går istället vägen tillbaka till länsvägen som jag sedan följer mot Trosa hållet. En bit i alla fall. Genar upp genom skogen några km längs en annan Sörmlands etapp för att slippa gå utefter vägkanten.

 Tog drygt 2 timmar att gå slingan och bedömer därför att den är 10 km plus

211226 Annan dag - promenad

 En vacker vinterdag. Lite kallt till en början - 12 grader men efter en stund är det bara skönt. Pratar lite med ett par med hund som jag strax innan hälsade på. Ropade att de behöver inte koppla den. Det är OK. Husse berättar vilket extremt bra luktsinne hunden har. Den kan ligga i andra delen av huset och sova men när jag tar ut en speciell slags ost ur kylskåpet så kommer den springande inom 3-4 sekunder...

 

 

Så lite färger det ändå är. Nästan som om man lika gärna kan fota i svartvitt. Det var ju ett tag sedan men ändå inte. Under 50 talet var det mycket ovanligt och även dyrt med färg foto. Alla bilder som mina föräldrar tog från 50 talet är i s/v. Å andra sidan är det bara 60 - 70 år sedan. 

 

 Går förbi skidbacken. Den är igång. Alla åldrar. Flest barn naturligtvis. Ingen biljett eller åkpass kontroll. Bara att åka in i liftkön. Som det ska vara. Ingen trängsel precis. Priset är nog att de som "jobbar" och hjälper till gör det nog ideelt.

 

 

Kan inte låta bli att tycka att det är en hög livskvalite att ha en sådan anläggning så nära samhället. Där folk bor. Några mindre barn som åker pulka tillsammans med föräldrarna. Gick förbi en liten pojke med sin bob som var mest intresserad av en liten större yta frusen is som även bar honom att gå på.