240912 Naturreservatet Nötön

 Tereza och jag var till Nötöns naturreservat. Det var länge sedan sist. Längre hit ut än jag minns det. Men minst 5 år sedan vi var här sist. Fint ställe och det växer mycket här under försommaren. Mycket med sländor och fjärilar. 

Naturreservatet har nog som huvud syfte att hålla de gamla ängarna och växtmiljöerna öppna. Som de hölls öppna förr. Bland annat genom att ha kor fritt på bete i skogen och på strandängarna. Gården som är ett fritidshus idag ligger fint och det är en helt flams och tjatter fri miljö.

Vi gick ut till "Hästudden". Fint iordningställt med grillplats, ved etc. Finns tom ett bajsen house

 

 

Blåser kraftigt in från Vänern. Märks ändå inte av så värst mycket här inne i viken. Men det är tröj väder. Jacka för Tereza. Sitta och titta på detta. Lyssna på naturens ljud. För mig är det som att vara i en kyrka.

 

 

Växer naturligtvis inget som blommar nu och som är värt att fota av. Så här långt in på eftersommaren har det mesta dragit sig tillbaka. 

Kameran med telet blev aldrig använd. Såg inte en enda flyttfågel på gärdena  

 

 

Fältet ovan är under växtperioden helt täckt med tjärblomster. Fast det nästan inte finns någon jord att växa i. En blomma har inte kollat i almanackan och förstått att det faktiskt är den 12/9. Verkar spjärna emot lite mot förväntningarna att helt dra sig tillbaka för i år. 

 

Gården och marken som naturreservatet tillhörde en gång. Hårt arbetande människor. Ingen hydraulik. Inte ens en skruvdragare. Allt som flyttades och/eller lades upp eller skördades skedde med muskelkraft. Hästkraft också naturligtvis. Men allt fick ju baxas eller lyftas upp på vagnen, kärran eller kälken. För att inte prata om... höet upp till höloftet för att torka

 

 

Ett hårt arbete folk naturligtvis men antagligen ett arbete i alla fall utan stress. Arbete... nja det var nog mer ett sätt att leva. Hur många timmar man hade jobbat just idag hade nog då lågt informations värde. Man jobbade tills man var klar

Så många ord från det gamla bondesamhället som ändå har försvunnit för de flesta. I alla fall inte används speciellt mycket längre. Vagnslider, spilta, höskulle, grisho, tjuder etc etc. 

 

 

Är det en undantagsstuga? Eller användes den för något ändamål. Undrar hur många timmar man fick hålla på med att holka ut en lämplig trädstam till att bli hängränna? Inga plåtarbeten förutom ovanpå skorstenen. 

 

 

 

Tror korna som låg och idisslade i solen en bit in i skogen när vi kom blev nyfikna och följde efter där vi hade gått ut mot Hästudden. Det fanns ett spång avsnitt med blöt lera och det syntes att de hade vänt just där. De ville nog kolla vart vi gick och följde efter. När de inte lyckades gå där vi hade gått gick de istället mot gården.

 

 

De kom alla emot oss när vi passerade. Nyfikna eller vad man kan kalla det. Vet inget men tror att det är kor som inte mjölkas just nu. De har istället kalvar som diar. Tror det .... Rena och fina. Välskötta

 

Det är ju klart länge sedan men hur länge är det egentligen sedan när en mycket stor del av Sveriges befolkning visste mycket väl det man behövde veta om gårdens djur. Hur man skötte och tog hand om höns, kor och grisar etc. Hur man förädlade ex mjölken till olika matvaror. Visste hur man slaktade osv. Det är ju bara 1-2 generationer sedan. Inte min egen inräknad men ändå.  

Om nuvarande samhälle skulle kollapsa... hur många skulle kunna klara sig utan den kunskapen? De flesta skulle nog stå där i fin skorna med benen lätt i kors med och med näsan mitt i ansiktet i panik titta sig runt vem som man kan ta rygg på och få hjälp av.