Tar en promenad på egen hand idag.... som de flesta dagar på hösten när det är lite kallt och grått. Tereza föredrar att istället gå till det lilla gymmet vi har i huset där vi bor. Efter att ha lämnat ett paket till Schenker ombudet i Konsum affären tar jag en bild på den speciella vackra och äldre telefon kiosken utanför biblioteket
Kikar in om det verkligen kan sitta en telefon inne... som får vara i fred utan att bli förstörd. Måste kolla. Det visste jag inte. Den lilla telefonkiosken som står utanför Trosa stadsbibliotek är ett eget litet mini bibliotek
"Ta gärna en bok och ställ hit en egen". Undrar om det är någon som lånar böcker här? Det intressantaste för mig är nog att det får vara ifred utan att det förstörs eller grisas ned. Trevligt initiativ ändå
Det är grått idag när jag går ned mot "Världens ände" som hamn piren kallas ut mot havsviken
Trosa är verkligen en sommarstad. Fritidsbåtar, husvagnar och husbilar. Fortfarande letar sig några husbilar till ställplatsen. Kanske har de tom valt detta som ett sätt att leva. Vet att det finns sådana. Saknar husbilen är väl det minsta man kan säga men det är dyrt att ha dem numera. Skatten är numer skyhög. För den 6.2 meter plåtisen jag hade är skatten nästan 2.000 per månad.... skulle väl tro att för de större husbilarna är den väl ännu högre.
Satt i alla fall 3 säsonger som båtvakt i Karlstad den perioden när jag själv hade båt. Tillbringa en hel natt för att hålla vakt. Lite jobbigt och tråkigt men det behövs tyvärr då det stjäls.... främst utombordare skulle jag kunna tro. Vet en gång i Karlstad när jag satt vakt vid Alsterns båtplats kom det en båt på väg in mot bryggan med ljusen släckta. Kändes lite kymigt att ge sig ut och gå på bryggan vid 2-3 tiden på morgonen för att gå och kolla vad det var. Rättare sagt vilka det var. Det var i alla fall som jag trodde och misstänkte. De slog back, vände och åkte ut mot Väner farleden igen.
När man går här i hamnområdet, på bron över till Öbolandet förstår man faktiskt än mer än på sommaren att Trosa är en riktig sommarstad. Så extremt tomt det är längs bryggorna och hur naturligt det ändå är att båtarna ligger här under sommaren
Viker av en markerad led som jag inte har gått förut. Brukar förresten inte gå hit ut egentligen. Tereza och jag åker mestadels cykel
Ville komma till den fina badplatsen halvvägs ut
"Badberget". En mycket gammal badplats som har funnits här länge. Den har fått vara kvar som just det men numer vill man upplysa gästerna om att marken är privatägd och att den sköts och underhålls med frivilliga insatser. Inte speciellt svåra förhållningsregler utan de hör bara till god ton
Minner lite om hur man förr utan skylt och regler förhöll sig till denna typ av platser. Som jag minns det i alla fall. Sunt förnuft räckte...
Bland det första jag gjorde innan eller om det var strax efter jag flyttade hit var att cykla ut till Öbolandet. Såg denna plats redan då och tänkte att hit kommer jag att cykla många gånger för ett kvällsdopp på egen hand. Inte en enda gång har jag gjort det än.... Men har samma känsla nu också när jag står här. "Ska cykla hit för ett kvällsdopp till sommaren". Undrar varför det ska vara så svårt att få tummen ur rumpan och göra det?
Fortsätter gå ända ut till kommunens stora badplats. Trosa havsbad. Det finns en camping här också. Även café och resturant. Den gamla hästkärran brukar jag faktiskt stanna och titta på. Reflektera lite. Plats för 2-3 pesoner på sätet med bagaget bakom. Den tidens pickup.... men som hade en motor som lyfte på svansen och fes. Eller värre
Inga fikande sommargäster längre
Inga tjo och tjim rop från hopptornet heller
Så otroligt mörkt och trist november väder. Eller är det verkligen det? Vackert ändå i sin "gråhet". Regnet hänger i luften hela promenaden. Men det är OK. Jackan tål ganska mycket i den vägen om det skulle knipa. För att inte tala om skorna. Har mina allra bästa på mig och jag känner inte av de plus 10 km över huvud taget
Ser en övergiven bil och så denna. En övergiven husbil. Så skräpigt det blir med en gång. Tre eller kanske fyra små hundar kommer springande mot mig när jag närmar mig camping entrén igen. Skäller argt men viftar ändå på svansen. Den lätte går jag inte på. Tror mer på svansen än skällandet. Ägarinnan försöker få dem tysta. Det visar sig att hon på något sätt har koppling till ägaren av campingen. "Han är lite äldre nu" och har sålt rörelsen etc till nya ägare. De håller på med att avveckla och hon hjälper till. Om jag förstod det rätt så har ägaren som avvecklar skött den under 28 år... Campingen är inte vinteröppen men det kommer ändå utländska bilar och annat som ställer sig vid parkeringen under natten där man inte får campa.... De kan väl inte läsa. De kan gå runt och kolla på campingområdet i mörkret och man har därför tvingats övernatta här för att hålla någorlunda koll på vad det är som försiggår. Det kan försvinna saker och ting. Vi har en intressant genomgång hur det är idag kontra hur vi minns av det var.
Det är många gränder, gator och platser som har namn från en tid som flytt. Trosa var tex en gång för inte så länge sedan centralpunkten längs ostkusten för strömmingsfisket
Känns när man promenerar omkring att det är både trevligt och bra att bo här
Kunde inte motstå att krångla mig fram för att ta denna bild över de rostiga uthustaken
En skylt med pil till höger längs Trosaån. Fiskebutiken är öppen fredagar och lördagar. En äldre man bakom disken och det verkar vara hans dotters man som fiskar om jag förstod det rätt. Rökt sik härifrån, några strömmingar och makrill. Bra skyltat om fisken är odlad eller vild. Vi pratar en stund om stömmingsfisket. Han hade en handfull men eftersom jag inte minns hur orensad strömming ser ut så förstod jag inte det. Så mycket man åt det under 50- och 60-talet. Inte uppskattat av alla pga fiskebenen men jag gillade det mycket. Smörstekt strömming dubbellagda med persilja och smält smör emellan. Riktig hemmagjord potatismos samt lingsylt. Fick man tom i skolan. Fortfarande en av mina favoriträtter. Trevlig äldre man. Ska köpa fisken här från och med nu. Det blir fisk 3 dagar i rad hemma från och med idag...
En fiskebåt men ägaren har lagt av numer berättar mannen i fiskebutiken. Men skulle nog tro att han ger sig ut då och då utan några krav på att det ska bära sig
Nästan hemma igen efter min lilla tur. Genar upp till vänster och följer ån på andra sidan bron. Så många resturanger och cafér som har stängt för säsongen. Hoppas de överlevde covid nedstängningen under egentligen två säsonger. De tillför så mycket till detta fina pittoreska samhälle som för inte så länge sedan var ett fiskesamhälle och en sommarort för noblessen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar