230308 Tereza´s födelsedag bl a

 Ville testa min nya kamera. En Fujifilm X-H2 och nya telet. Hoppades på att det skulle finnas knölsvanar vid Stendörrens naturreservat. Det brukar det göra. Såg dock sångsvanar efter vägen vilken jag fotade med kamerans fina "eye detection". När jag kom hem och kollade så var ingen av bilderna skarp. Inte en enda. 

Har gjort iordning några snabbval på kameran. Ett av dem är för djur och ett annat är för människor. Ändrade inte till rätt och troligen kunde inte kamerans AI funktion förstå att jag ville fokusera på sångsvanarnas ögon. OK inget att säga om. Det var ju mitt fel. Men kamerna fokuserar snabbt och exakt. Kollade även att fota utan just med ögon igenkänning. Funkade bra och det blev skarpt. Kameran är extremt rapp... Men det tar tid att lära sig ny utrustning. Kameror idag har 100-tals inställnings möjligheter. En del fristående från varandra men många är länkade. Nästan nästan är vi där då vi kommer att behöva betala för en dagskurs för att lära oss ställa in den. Men Youtube finns och många där är riktigt duktiga. Tar tid dock

Men har med mig min fina Fujifilm X100S och 120 mm. Pålitligt ekipage....

Efter att jag passerade huset ovan såg jag en man som jobbar vi naturreservatet skymta mellan träden framför ett hus längre bort. Han "slog i näven" som vi alla fall gjorde under uppväxten i Munkfors. Det gjorde även mannen i båten nedan på långt avstånd. 

Saknar så mycket denna kodex. Hälsa på varandra även på långt avstånd. Visa respekt för varandra även om vi aldrig har setts förut eller än mindre har pratat med varandra. Är det en generationsfråga? Eller har det med något annat att göra? Lite orolig är jag nog att detta Sverige snart inte finns mer. Det som man tog för givet under den största delen av livet. 

Mannen körde upp en ränna i den tunna isen ut till fritt vatten innan han åkte tillbaka för att hämta sin fru och det de hade burit ned till bryggan. Kollade lite efter dem och tror att huset jag såg på ön tvärs över var dit de var på väg. En äldre gård som garanterat har funnits inom familjen under lång tid. Dessa hus med det läget kommer mycket mycket sällan ut till försäljning. De stannar kvar i släkten. 

Gården och stugorna som syns på andra sidan och dit man endast tar sig med båt kan hyras av Naturvårdsverket som äger dem idag. Hade tänkt att göra det men förstod senare att de två husen kan hyras separat av två olika hyrare. Då får det nog vara för min del. Tjatter och flams och råa sena fylleskratt skulle jag säkerligen ha oturen att få höra från grannhuset om jag skulle hyra det ena av dem. 

Inte en enda fågel. Ingen knölsvan som det ändå brukar vara ganska gott om. Men... det är is inne i vikarna där det är tillräckligt grunt för dem att äta från. Hoppas att de överlevde vintern. 

Vi äter ute idag - dagen till ära. Tereza fyller år. Solig promenad ned till Trosa centrum och tillbaka. Det är vår nu även om det är minus på nätterna. 

240304 Promenad

En av mina rundor. Ca 7 km i blandad terräng. Går och tänker på mitt sista kamera köp. Får dem idag vad det verkar. Har gjort några stora investeringar genom åren samt några mindre. Sammantaget mycket pengar. 

Minns Pentax kamerorna. En K2DMD och en ME. Hade "alla" bra objektiv inkl blixt, bälg, mellanringar och ringblixt. Mycket pengar på den tiden. Nästa riktigt stora var när jag bytte bort Canon och istället köpte Nikons D800. Ett pixel monster på den tiden. Sedan kompletterat med en D500. Hade "allt" då också

Nu har jag sålt de senaste Nikon prylarna sedan Tereza inte vill fota längre med kamera. Kommer att få en Fujifilm X100 VI samt en Fujifilm H2 samt ett bra tele. Har kvar min Fujifilm mellanformat naturligtvis. Tre kameror men bara 2 händer. Blir problem men får väl ha en på huvudet

Våren är faktiskt redan på väg. Om bara några veckor så kan man sitta i solen och fika. Det går fort när den kommer. 

Samma känsla varje år. 500 bilder på tussilagon sedan blåsippan och senare vitsippan. Varje år. Fast man redan har bilder på dem i överflöd. Men det ligger i en annan dimension. Har egentligen inget med kamera att göra över huvud taget. Så många minnen det är med naturens skiftningar. Framför allt under våren. Många många minnen knutna till de tidiga björkbladen, liljekonvaljen, midsommar blomstren, ramslöken mfl mfl. För att inte tala om videt 

De mindre granarna har redan ljusa skott. De har redan börjat fatta att det är mars

240218 Promenad i närheten

 Tänkte ta en av mina längre... Först till Tureholms slott men det var vatten över vägen. Regnvattnet har inte sjunkit ned. Hur djupt på en skala kan det vara där? Så jag testade om jag ändå kunde gå på gräskanten förbi. Det kunde jag inte.... 

Stod och kollade lite på bilarna som kom. Två sätt att förhålla sig. Det ena är att ta det lugnt. Låta hjulen rulla sakta igenom 2-3 dm vatten. Den andra varianten är att åka ned sakta där vattnet börjar men sedan ösa på med allt bilen förmår. En satte sig tillrätta med krampaktigt tag om ratten samt lade hakan på ratten för säkerhets skull och tryckte på ordentligt. Ingen bils motor stannade dock. För kort sträcka. 

Det går bra att gå där det stundtals är is men... man spänner sig omedvetet. Man tänker i alla fall bra när man går. Nutid och dåtid i en salig blandning. Många favorit i repris men också många nya variabler med ny insikt. Hade man egentligen ro att reflektera när man jobbade som mest intensivt? Nej, tror inte det. 

240217 Giesesjön med Fredrik

 Fredrik hälsar på i Trosa. Vi åker mot Giesesjön I Nynäs naturreservat för att gå en av Sörmlandslederna. De som går längs sjön Björken. Vackert vår-vinter väder. Men blött och lite halkigt men helt OK. 

Vi fikade här. Isen håller att gå på men det är isfritt några dm längs strandkanten. Våren behöver inte skynda sig men visst längtar man till slutet av mars. Solen värmer lite i ansiktet... bara det. 

Vi möter tre andra och 2 lösa hundar. De sistnämnda är synnerligen glada att få springa fritt. 

240215 Stendörren

 Dimma idag. Den lättade heller inte fram på förmiddagen. Så åkte lite på chans till Stendörren för att se om jag har sådan tur att jag är där när solen bryter igenom. Nej sådant flyt hade jag inte. När jag kom hem och lade på lite kontrast tyckte jag bilderna blev ungefär som verkligheten. Det var ett mycket vackert ljus från en sol som  inte riktigt orkade lysa igenom

Såg ingen bil förutom min när jag kom så jag var lite överraskad när det kom en kille från ingenstans. "Vackert idag". Hade mina känger med bra grepp. Mycket halkigt trots det med den som kom från andra hållet hade korta gummi stövlar med mycket lite mönster. Bra gjort att gå med dem....

240208 Grövelsjön

 Det är mellan 20-25 grader minus på morgonen. Ska bli minus 27.... Så vi bestämmer att åka en dag tidigare. Det är för kallt för mig med de temperaturerna. Har inte kläder för minus 25. Dessutom behover jag starta bilen och göra kortvändor. Har även en känsla av att termometern på väggen i köket visar för lite. 

Åker tillbaka med skidorna. Skiduthyraren berättar att när han gick upp var det minus 31... Bilen startar på "andra" varet utan att ha värmt upp kylvattnet. Den är mycket lättstartad för att vara en diesel. Men den känns stel och "bockig" som kyrkbänkarna var i Munkfors kyrkan ned till skiduthyraren och tillbaka. Isen satt fast nästan som smet på rutan. Den kändes elastisk... på något sätt. 

Går till receptionen med nyckeln. Ska ni åka...? Idag som det ska bli såååå vackert.  Jo, hon har rätt kvinnan som bryter på tyska. Det är vackert här. Tereza tog en bild från köksbordet ut genom fönstret

Tack för denna gång. Kanske vi kommer tillbaka

Gick bra hem. Snöyra under 8 mil. Gick inte att köra förbi. En trafikolycka vid Särna trakten och vi fick vänta medan vägen gjordes ren. Inga personskador. Det blev mer än kvarts tank kvar när vi kom hem. Har kört 65 mil plus och det går 50 liter i tanken. Den går snålt med tanke på kortvändor och kallstarter etc 

240207 Grövelsjön

 En mellandag. Solen kom tillbaka en bit in på eftermiddagen. Har använt telet (200 mm) från huset där vi bor. Berget eller kanske tom fjället som syns heter Salsfjället och ligger mer än 5 km bort. Ovanför trädgränsen är det i alla fall. 

Zoomat in lite. 300-400 mm

240206 Grövelsjön

 Åkte till Valdalen gård på norska sidan. Samma ställe som Henrik och Fredrik var med till. Åkte samma rutt och vände inte så långt från där vi vände. 

Hade i förrgår bytt skidor. Turskidorna som vi hade åkt på kändes som ovallade pråmar jämfört med dessa smala löparskidor. Kanske är de för lite vallade ändå. Sitter liksom "fast" ibland. Pjäxorna var också mycket annorlunda och fick inte lika ont i fötterna som med de andra. Ett problem var att nu åkte jag fortare, tog i lite extra. Det straffade sig. Fick köra en lågvariant av en slags  pensionärs-lunk. Men var mycket trött ändå när jag kom tillbaka. Man skäms lite när man möter personer som är minst lika gamla som jag är och de verkar ha mycket bättre kondition. 

Ett annat problem var stavarna. De nya som jag hade fått visade sig vara i kortaste laget även om jag hade dragit ut dem till max. "Junior stavar". Kändes som om jag stakade mig fram med stavar som gick i knä höjd. Fick ont i armar och axlar. 

Alltid är det något som jävlas. Får skylla på det i alla fall. 

Men är ute i friska luften. Det är tyst. Tyst på riktigt. Pratade med två par. Ena var från Mölndal och de tyckte att åka från Trosa till Idre var långt jämfört med sträckan de behöver åka upp till Grövelsjön. Frågade kvinnan hur långt de hade i mil från Mölndal. "Inte mer än drygt 60 mil". Ja, men det är mer än 5 mil längre än vad jag har.... Mannen hade en speciell mössa. Kände igen den från platsen där vi bor men inte honom. De bor också här visade det sig och han berättade att han alltid har den på sig när de åker skidor. Sedan många år nu... 

Vände här i närheten. Det andra paret hade åkt skidor från Storsätern. Det är väl kanske 5 km hit upp men det är en kraftig stigning. Bra gjort. Kvinnan som åkte först hade en speciell åkstil. Som om hon hade minst 50 cm för långa stavar. Såg mer ut som om hon hässjar hö eller skottar grus med fötterna brett isär.... Fram till där jag hade bilen går det nu nästan av sig själv berättade hon hurtigt. Mannen bakom som såg betydligt mer "flås stinn" och sliten ut än hon. Han höll inte riktigt med. 

Sliten och fick vila lite. Ofta på väg tillbaka. Länge sedan nu man åkte 8-10 km utan att ens bli andfådd. Men är ensam i spåret mer eller mindre. Behöver inte ens ta upp telefonen för att det ska se ut som om det är därför jag stannade.... Ingen som varken ser eller bryr sig. Å andra sidan... inte jag heller

240205 Grövelsjön

 Henrik och Fredrik åker hem idag. Lite tomt blev det. Vi åkte efter ned till Idre. Funderade lite på att hyra skidor och åka slalom. Tappade lusten lite när man ser allt folket kring backen och vid liften. Ingen fara dock när man väl kommer upp och ska åka ned. Nästan alla är barnfamiljer.och minns perioden när Henrik och Fredrik var i 10 års åldern. 

Vi fikar strax bredvid. En högtalarare skrålar ut någon slags hurtig diskomusik. För stämningens skull antar jag.... helt otroligt att man ska behöva sitta och lyssna på skräpmusik så man nästan inte hör vad den andra säger. Den unga kvinnan som tar betalt för kaffet pratar engelska med mig. Efter en stund förstår hon att jag också pratar svenska. Hon berättar att det är många tyskar här samt många många danskar. Det kanske förklarar varför det är så många här. Det är i alla fall denna vecka inte sportlovsfirande svenskar. 

Kompletterar med mat på ICA och tankar. Fantastiskt vinterväder

240202 Grövelsjön

Upp  till Grövlesjön. Vi möts i Enköping efter att Fredrik hämtade Henrik i Märsta. Det krånglade med lite och varje under morgonen. Fredrik hade fått upp något från vägen som skrapade i ena framhjulet. Det försvann efter lite lirkande och vi kunde åka vidare. 

Gick bra och smidigt hela vägen upp till Älvdalen. Sedan började det snöa kraftigt. Snörök. Att köra om var inte att tänka på. 

Henrik hade tur och fick med skylten "Välkommen till Älvdalen" på Älvdalska

Tereza filmade snöröken efter Älvdalen. Kul minne men det blev betydligt värre efter ett tag. Fram emot Idre släppte det och solen kom fram t.o.m och det gick "lätt". Vi hann precs hämta ut våra skidor innan butiken stängde. 

Skönt att komma fram och få packa upp

240204 Grövelsjön

 Bättre väder idag. Mindre packning på oss och vi väljer också att åka ett annat spår. På norska sidan. Vi fick tipset efter att vi träffade på samma kvinna som vi pratade med igår som berättade att spåret vi tänke ta inte var uppkört. Det visade sig bara bli bra. Soligt öppet myr landskap. Lite bättre glid men vi börjar ana oss till varför det är så kämpigt. 

Våra sk tur skidor går synnerligen trögt i spåren. Vi behöver tom staka oss i de små utförsluten. Skidorna glider över huvud taget inte av sig själva. Motion får vi i alla fall även om det känns så där att man blir helt slut. 

Bättre vinterväder än så här blir det inte. Blåser lite, omkring minus 10 och blå vinterhimmel. Gammelgubben sladdar lite längst bak i kön men Henrik och Fredrik väntar in mig när det behövs. 

Vatten och en kaffekopp

Spåravgiften är frivillig men med tveksamhet..... Man förväntar sig att man betalar efter prislistan. OK - inget att säga om. De lever ju på sin turism här uppe och köra upp spåren är ju inte gratis att göra. 

Henrik och Fredrik lämnar tillbaka sina skidor. Jag byter in mina till vanliga löparskidor. Hoppas de kommer att fungera bättre. Vi valde våra skidor utiifrån ambitionen att åka utanför spåren. Göra våra egna spår. Det insåg vi snabbt att det kunde vi glömma. Sjunker ned 40-60 cm när man gör det. Det är inte många 100-tals meter man skulle orka. 

240203 Grövelsjön

Vi är till Grövelsjön. Åker skidor. Rejält med snö. Fredrik tar bilden på mig och Henrik. Tereza är inte med på skidorna. Är kvar i stugan som vi har hyrt

Vi pratar med en kvinna från Tyskland  id parkeringen. Vår lite info om lederna här. Kommer fram till en äldre fäbod efter några km. Betydligt jobbigare för i alla fall mig vad gäller skidåkningen. Skidorna känns väldigt tröga. Lite glid. Får skylla på det i alla fall och att min kameraväska väger 10 kg. Man hade sagt att lavskrikan häller till och tom kan matas. Så stora telet är med

Lite rast i lä... Några lavskrokor fanns inte.  Fredrik erbjöd sig ta min tunga väska tillbaka. Bra för mig det

Möter en del på väg tillbaka. 

Gränsen miot Norge ligger bara några 100-tals meter från parkeringen. En rensad gata rakt genom skogen. 

Sedan till "Sjöstugan" för att kolla hur det ser ut här på vintern. Vackert nu också

Det finns 3 bofasta längst in i Sjön. På den norska sidan. Detta är deras väg hem... typ