Det blev inte som jag hade tänkt mig. Men tillräckligt bra i alla fall. Har åkt bussen upp på morgonen från Karlstad till Norra Råda och Björns Wärdshus där jag parkerade cykeln igår när vi passerade mot Karlstad med bilen. Framme strax före 10 och planen är att åka banan först till Hagfors och sedan fortsätta mot Filipstad. Inget fusk här.... åker först över den gamla järnvägsbron. I bakgrunden den nya bron över Årosälven
Detta är den gamla smala landsvägsbron. Tror den bara nyttjas av länsbussen numer men är osäker. Minns att det var mycket trångt att mötas med bilen
På väg i alla fall
Vägen är även den omdragen. Den gamla vägen fram till Sjögränd till vänster används inte idag. Inte heller den ännu äldre vägen förbi Sjögränd som går till höger. Den högra stängdes redan innan 70-talet. Idag är den högra en cykelväg. Banvallen gick inte där men man drog om cykelvägen berättade Dan så att den inte gick utanför husväggen för de som köpte gamla stationshuset i Sjögränd som sommarstuga. Så många gånger man har åkt här men det är länge sedan nu
Familjen badade ofta just här under 50- och 60-talet. Igenväxt idag men platsen är viktig för mig. Mycket viktig. Rent av livsviktig
Sjögränd med den vackra utsikten söderut över Rådasjön
Hade inte tagit reda på alla förutsättningar innan. Ingen att skylla på. När jag stannade och läste på skyltarna tog jag inte in det som står till vänster. Den asfalterade fd NKLJ banan tar slut här - eller börjar.
När jag kom hit var jag mycket konfunderad. Vart i helvete tog cykelvägen vägen. Ris och björksly förbi Uddeholms stationshus. Cyklade på en stig som man knappt kan gå efter utan att behöva böja undan grenar. Så konstigt men letar mig framåt längs banvallen i alla fall. Strax bortanför trafiksignalen fick jag ta till höger för att komma ut på vägen till Stjärnfors. Gick inte att cykla på banvallen längre
Men pinnar på så gott jag kan. Kommer fram där man kan hyra dressin och cykla med den till Hagfors. Pratar lite med tre norska par som besviket berättar hur dålig banan är att cykla dressin på. Inser då att något inte stämmer. Fortsätter ändå mot Hagfors och hoppas att jag ändå kan leta mig fram till banvallen i Hagfors och banan mot Filipstad. Pratar lite längre fram med en kvinna med hund och hon berättar att banvallen från Hagfors vidare mot Filipstad inte är asfalterad. Den är tom sönderkörd av de som är ute och "leker" efter den med olika fordon. Fortsätter ändå för man kan väl testa. Vägen avstängd och omledd vidare in mot Hagfors. "Du kommer fram vid industriområdet. Därifrån hittar du lätt".
Efter att ha åkt ytterligare någon km på dålig grusväg med grova stenar stannar jag. Vänta nu - detta går ju inte. Går att cykla på vanliga landsvägen naturligtvis till Filipstad men det är inte samma sak. Så jag vänder. Bestämmer mig för att åka tillbaka och cykla ned till Karlstad på den del som är asfalterad. Trycker på lite extra för jag står ju på minus. Behöver cykla tillbaka ca 15 km innan jag ens har kommit till ruta noll. Där jag började för någon timme sedan. Det var nog mitt misstag. Efter Norra Råda börjar jag känna kramp i benen.
Detta går ju inte. Kommer att få problem så jag åker fram och får fika av Dan och sedan fortsätter jag bara till Munkfors. Ställer cykeln där och tar bussen tillbaka till Karlstad. Lite besviken men har sett och gjort mycket ändå. Ringer Värmlands trafik för att höra om jag kan få ta cykel med mig på bussen. "Det måste du boka minst 1 dag i förväg". Skrankpåvarnas vaktparad. Tycker jag hör tonfallet på de som älskar att punktera. Men gör inget.
Tror att det ändå blev bortåt 6 mil fram och tillbaka. Krampen blev ett problem men inte det värsta. Det gör ont där bak. Det kommer jag inte att klara av ned till Karlstad trots cykelbyxor
Efter busstur och kvällsmat hos moster Lena i Karlstad så åker Tereza och jag upp till Munkfors igen. Hämtar cykel och vi passar på att handla lite på Hjelms.... som affären troligen inte heter längre. Tar sedan vägen över Sunnemo, Filipstad, Storfors och sedan ut på E18 vid Karlskoga. Bilden nedan är från strax innan Filipstad. Lite mör blir man ju och det satt i dagen efter också.