Åkte själv idag. Tereza ville vila lite. Gick till den lilla tjärnen som jag läste om förra gången jag var här. Alla 3 typer av köttätande växter kan finnas här. Såg en jag aldrig har sett förut. Den kallas Flugtrumpet (länk till den virtuella floran) och är en av "våra" få. Den fångar insekter i det hoprullade bladet
Läser på att den kommer ursprungligen från Nordamerika och har planterats in i vårt land. Första gången den beskrevs var 1979 från en växtplats i Blekinge
Kraftfull och vacker och som sagt en av de få köttätande växterna
Den är vacker lingonblomman men inte så lätt att ge rättvisa på bild. Å andra sidan... varför ska det vara enkelt när det ändå kan vara svårt
Skvattram men de luktade ännu inte så där starkt som de kan göra under högsommaren
En ganska stor orm ringlande i väg när jag klev omkring bland meterhög Skvattram. Tror det var en snok men såg lite grövre ut än normalt. Har kanske nyss ätit
Många gruvhål runt omkring
Jäkla bytande av objektiv hela tiden. Man skulle vilja ha två kamerahus om det inte var så dyrt. Mobilen får släppa till lite den också
Vid foten på bilden står följande
Vindgruvan vid 1700-talets mitt
I förgrunden går två arbetare i en trampvind. De kan lyfta upp mot 500 kg berg eller vatten åt gången från gruvan till vindens lave eller underbyggnad. Tramphjul är vanliga vid svenska gruvor ända sedan 1500-talet och långt in på 1800-talet. Nere i gruvans dagbrott finns tre borrare som arbetar i ett lag. En arbetare sitter och vrider borren och två slår med släggor vartannat slag. Här gäller det att sikta rätt och för att hålla takten sjunger de olika ramsor.
Nere i den djupare gruvan till vänster finns ytterligare ett borrarlag. Varje lag har ett 10-tal borrar av olika längd och tjocklek. Efter varje arbetspass laddar gruvfogden hålen med krut och spränger sönder berget.
Till vänster står en hästvind och en lave. Där sker uppfordringen av berg och vatten i tunnor ur den djupare gruvan.
Inne i klensmedjan i bakgrunden arbetar gruvsmeden med att vässa alla bergborrarna och med övrigt smide som behövs på arbetsplatsen. Smideskolet förvaras i kolhuset bredvid. I bakgrunden sker malmvaskningen i gruvvattnet av kvinnor och barn. Vaskningen innebär att även små malmbitar tas till vara. I vattnet syns lättare vad som är malm oh vanligt gråberg.
Riksantikvarieämbetet / Länsstyrelsen / Per Lindroos 1985
Det går att följa leder och vandra utan GPS och karta naturligtvis men ibland avviker man lite eller om stigen helt plötsligt inte syns så väl så är det bra att med GPSéns hjälp se vart man är på kartan
Mitt ute i ingenstans fanns rester efter ett boningshus... Kanske. Det finns en typ av eldstad. Kan också ha varit en smedja. Det var inte så långt till gruvhålet om man gick i en annan riktning än den markerade stigen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar