200126 Bangkok - Stockholm - Trosa

Inga bilder idag heller. Vi har färdats hela natten men är förvånansvärt pigga när vi landar på Arlanda ung 07.30. Bagaget inga problem. Sällan jag har känt mig så nöjd med att få komma hem

Köper biljett till flygbussen som kör till Liljeholmen där vi ska byta till Trosa bussen. 

Hade tyvärr tittat och förstått fel... Trodde att bussen till Trosa från Liljeholmen skulle gå 11.15 men den gick 10.00. Kollade på lördags schemat men det är ju söndag idag. När den gick satt Tereza och jag och åt hamburgare på Mc Donalds för att fördriva tiden. Så vi missade den... 

Nästa gick 13.30 så det fick blev en ny sås runda med väskorna. Denna gång kaffe för att fördriva tiden. Men det går ingen nöd på oss precis. 

Stannar vid Trosa porten och sedan är det drygt 500 meter hem med väskan. Bilen sedan upp till ICA

Funderingar...

• Min fina Nikon blixt är försvunnen... Den försvann och troligen är jag själv skuld till det men förstår inte hur det har kunna gå till. Ringde till de hotell där den skulle ha kunnat bli kvar men inget visste något. Det finns ju en liten risk att den blev stulen på något sätt. Så det blev till att köpa ny när jag kom hem. Den som är kompatibel med annan blixtutrustning jag har visade sig vara billigare än när jag köpte den. Alltid något
• Har ofta eller får i alla fall lätt problem med luftrören när jag reser. Tror att det har med luftkonditioneringen att göra. Problem som övergår mycket lätt i en halsinfektion med hög feber. Nu fixade det sig ändå bra med bra hjälp från apotekspersonalen i både Taiwan och Vietnam. Tycker de verkar mer lyhörda, bättre och mer kunniga än i Sverige. Att få träffa läkare behövdes inte denna gång men ska visst kunna gå omedelbart om det skulle finnas behov. I Sverige finns snart inte ens läkare för akuta besvär. I alla fall inte om man vad det verkar är ursvensk. Antibiotika kan man köpa i ett apotek i Vietnam. Förstår att många av de som reste, kanske mer resvana, har med sig det redan från Sverige. Att bli sjuk och sängliggande under en resa är en mardröm. Magsjuka är ännu värre att fixa med flyg och busstransporter av olika slag men just det uteblev. Antagligen för att jag hade med mig medel mot just det.
• Kontanter fanns inte på Arlanda men det löste sig lokalt om än med lite krångel. Problemet är att ATM maskinen inte ligger utanför hotellet och man går lätt bort sig. Alla medresenärer drömmer ju inte heller om att sitta och vänta på mig i bussen under tiden som jag springer och letar för att ta ut. I Vietnam blev man tom lite besvikna om man betalade med lokal valuta. De ville helst ha $. Så man behöver inte ha med sig mycket men det är viktigt att ha dollar om det skulle jävlas. Många kan växla valuta men det går inte alltid att hitta en ATM som man kan ta ut lokal valuta genom. En ATM station var också nära att behålla kortet. Så man behöver ha två i fall det skulle hända. Är man mer stationär på samma plats är det oftast inget problem. Det löser sig
• Vid turiststråken där hotellen ligger finns normalt inga normala boenden. Inget att säga om men det innebär ju också att det finns ingen normal mataffär att gå in i. Skulle så gärna ha velat köpa papaya och annan frukt, vatten till normalpris, lite enklare kvällsmat osv osv. Nja - funkade inte.
• Storpolitik från 60-talet.... Vietnam kriget var ofta på tapeten under slutet av 60-talet. Protester över hela världen mot USA´s krigföring. Ämnet var då svårt att undvika men hade dålig koll måste jag erkänna. Var ju bara 18 år 1968 och tänkte på annat. Har nu vid mitt besök i Vietnam fått betydligt mer info och insikt i inbördeskrigen, ockupationerna av först Frankrike och senare Japan samt om krigen i Vietnam med bl a USA´s inblandning. Komplicerat detta. Idag med ganska nyligen släppta hemliga dokument (Trump) vet vi mer men tyvärr har inte historiebeskrivningen ändrats. Inte heller kommer den att ändras. Lee Harvey Oswald... jo pyttsan.  Lite beroende på vad och vem man läser tolkar jag det jag fick reda på under mitt besök som att JFK höll på att slutföra USA´s insatser och stöd till "regeringen" i Syd Vietnam under tidigt 60-tal. Det var också nära med en uppgörelse med Ho Chi Minh om en delning av landet. En del verifierar jag mot bl a Wikimedia när jag är hemma. För mig personligen ingen tvekan... USA under Kennedy´s presidentskap var på väg att dra sig ur under 1963. Intressant att det inte ens fanns amerikansk trupp i landet fram till att JFK avrättades... 1963. Några få veckor efter mordet / avrättningen landsteg man med amerikansk trupp i Vietnam. Presidenten hette då Lyndon B Johnsson.
• 
  

200125 Saigon - Bangkok

Har inga bilder från idag. Vi segar kvar på hotellet i Saigon efter den mycket fina frukosten men tar en taxi in till utrikeshallen vid lunchtid. Billigt med taxi här.

Det visar sig att vi får inte checka in bagaget förrän vid 17 tiden. Men det är OK. Går ingen nöd på oss precis. Incheckningen inga problem, passkontrollen inga problem med antal dagar.

Får såsa omkring lite innan planet lyfter mot Bangkok.

Tyckte att när vi kom andra vägen att det var svårt att förstå vartåt man ska gå i Bangkok. Då hittade vi flighten på tavlan och det löste sig. Denna gång ingen rad på tavlan och behövde fråga. Vi ska gå mot "East" och sedan ta en trappa upp... Trodde initialt att East och West etc hade något med riktningen man senare ska flyga... Nja - det har det inte men det är stort här och East tex betyder bara East delen av flygplatsen.. Men vi har gott om tid och hinner även om vi skulle gå fel. Men det gjorde vi inte

Sedan väntan igen vid gaten D4 men Thai air flighten mot Stockholm går på tid i stort sett. Resan Arlanda - Bangkok tog 9 timmar. Andra hållet, Bangkok - Arlanda tog det 11 timmar. Riktigt jobbigt - på gränsen att jag klarar detta. 

200124 Saigon

Vi har en egen dag idag i Saigon... Vi ska resa först i morgon. Försöker slå ihjäl tiden genom att promenera omkring och kolla på allt möjligt. Det är nyårsafton idag i Asien och även Vietnam. Kanske går vi ned tillbaka till floden för att kolla på fyrverkeriet vid 12-slaget. Vi går och rekar ca 1 km från hotellet så vi är säkra på vart vi ska senare i kväll

Floden är ganska skräpig och smutsig som jag kan bedöma. Vietnam ligger nog flera årtionden efter oss vad gäller renhållning och vatten- och avlopp. 

Men vi är mätta på intryck från Vietnam. Mätta på alla dessa konstiga trafik situationer och hur mycket man kan frakta på en motorcykel. Vill bara få åka hem. Hade kollat om det gick att åka en dag tidigare men det skulle kosta mig ca 5000 kr extra... Antagligen var det därför som jag planerade att stanna 1 dag extra fån början. Vi går runt och kollar, äter lunch och fikar på olika ställen. Turistpriser men det är inte lönt att gå flera km för att komma billigare undan. Så dyrt är det egentligen inte heller. 

Under resan har det mognat ett beslut hos mig. Idag bestämde jag mig för att det kommer att bli min linje vad gäller resor.... inte hemligt men ändå 

Lite orolig är jag för visumet som vi inte har. Sverige tillhör en av de få länder som inte behöver det för sina medborgare om man stannar upp till 14 dagar i Vietnam. Har räknat på fingrarna nu så många gånger... och om jag har fattat rätt (från Henrik) ska vi ha knappt 1 dag till godo. Men har också hört att tull och polis kan vara kitsliga om man har räknat fel med dagarna. Det är det sista jag vill ska hända

Somnar vid 10-11 tiden och vaknar inte ens till fyrverkeriet som enl Tereza är mycket kraftigt. Sover som en klubbad gris. Kolla på raketerna vid 12-slaget... Nja blev inget. 

200123 Ho Chi Minh city

Besök vid krigsområdet. Tog en dryg timme med buss. Det var i det markerade området som gerillan höll så hårt motstånd mot USA. Trots lite vapen och liten eldkraft höll man stånd. Guiden berättar att man bodde nere i jorden i flera lager. Här fanns sjukhus, kök, verkstäder osv. Sedan två lager gånger under. Ända ned till 10-12 meters djup

Alla gångarna handgrävda naturligtvis. Finurligt och vissa gångar slutade tom under ytan på floden

Man visar oss hur man går in och kommer ut på ett annat ställe. Så extremt trångt. Naturligtvis medvetet. Ingen ville eller ens kunde följa efter. Man gick upp efter mörkret hade lagt sig men att leva så under kanske upp till 20 år.... Det gick inte att vinna över en sådan arme. Tillslag och sedan försvann de spårlöst

De försökte på många sätt att se hur tunnelsystemet funkade men klarade det inte i den omfattningen som behövdes. Känns lite att gå omkring här och ta in att 20-30.000 soldater bodde och verkade under jord. En fiende som man knappt såg. Alla dessa fällor.... 

Vi fick gå i en tunnel men både jag och Tereza avstod. Har fått mer och mer svårt att göra saker bara därför att alla andra gör det. 

På kvällen hade vi avskedsmiddag. Guiden bjöd på sk street food. Det är så han brukar äta berättade han. Guiden är uppväxt i Saigon. Märkligt... man sitter på för låga stolar med ryggen åt gatan och trafiken. De passerar bara någon dm bakom ryggen med motorcyklarna. 

200122 Hoi An till Ho Chi Minh city

Åker buss till flygplatsen i Hue på morgonen. Ska flyga till Saigon eller Ho Chi Minh city som den numer heter. 

Vi bor på anrikt äldre hotell. Mycket bra. Vi fick byta rum dock då vårt inte hade några fönster. Annars inget fel - snarare tvärs om

Fick mycket information från guiden om Vietnam kriget. Det var i den södra delen som Viet Kong krigade mot USA. Besökte museet som man blev lite tagen av att gå omkring i

Den officiella dödssiffran är runt 3 miljoner men i verkligheten låg den nog runt 5 miljoner

Här fanns alla dessa fasansfulla bilder vi såg i tidningarna och på TV plus många fler. Ett mycket komplicerat inbördeskrig, krig och inbördeskrig igen. Många bottnar. Upphörde en liten bit in på 70-talet. Inte speciellt länge sedan

En sak som fastnade hos mig var när vi passerade platsen där munken brände sig till döds och insikten om att det skedde flera kända mord kring det datumet. Ett av dem var mordet på JFK och mycket kort tid därefter, 1963, landsattes amerikanska trupper i Vietnam. Innan understödde man kriget med pengar och material men sedan också med trupp. 

På kvällen blev vi skjutsade i dessa transportmedel. Mestadels äldre män av någon anledning. Såg att trafiken tog stor hänsyn till dem

Trodde innan att jag skulle behöva skjutsa den som ägde cykeln men det kom faktiskt en och valde mig också... En annorlunda upplevelse. Vi åkte omkring och kollade på viktiga platser och byggnader. Behöver kolla på Wikipedia eller liknande hemma i lugn och ro

200121 Hoi An

Inget på programmet idag. Fri dag. En del åkte för att kolla på den sk Golden bridge. Vi avstod utan åkte till stranden med annat par som kommer från Grekland men bor numer i Chicago. Innan vi åkte sprang jag små stressad omkring. Har för lite kontanter. Betalautomaten ATM kunde inte göra kontant uttag. Hade med mig Tereza andra gången för att skugga skärmen åt mig i fall det var något som jag inte kunde läsa på skärmen när solen lyste rakt på. Nej samma sak igen. Fick reda på att det fanns ytterligare en fast åt andra hållet.... Fick äntligen ut pengarna men den behöll kortet. Vad i helvete.... Tryckte på alla knappar. "Please take your credit card". Vad faan. Till slut tryckte jag på escape knappen vid det fysiska tangentbordet. Då spottade det ut mitt kort. Jävla stress och svetten rinner... 

De runda båtarna igen

Vi gick omkring lite men det var mycket varmt. För varmt. Det bränner... passar inte in här. Jag som gillar det bäst när det bara är mellan 10-25 grader.

Hamnade här vid en trevlig liten restaurang och bar. Kokkosvatten, apelsin juice, lunch osv. Vi satt i skuggan och tittade på folk och lyssnade på vågorna. Mycket bra. Några av oss somnade till och med

200120 Hoi An

Hotellet vi bor på. Alldeles til höger om den gula busken är vår balkong. Stora rum, fräscht och fint. 

Det är samling i receptionen igen och vi väntar lite på de andra

Nudlar är stort här och i resten av Asien. Finns 26 lokala nudelsorter just här läser jag. Vi ska lära oss hur man gör nudlar... Vi går till en restaurangskola som G Travels sponsrar. Tar emot elever med små ekonomiska möjligheter att lära sig restaurang yrket för att de också ska kunna få en chans till ett jobb i en växande turist industri. 

Vi blir introducerade på skolan av både lärare och elever. Vissa av eleverna tar oss sedan ut till den lokala marknaden och visar oss vad de använder i sin verksamhet. Tjejen på bilden är en av dem. Hon kunde inte sluta le. Försökte då och då se allvarlig ut men efter några sekunder sprack hela ansiktet upp i ett leende. 

Nudlar

Tänk att ha en lokal marknad att köpa från... Minns 50-talet när jag var barn och bodde strax utanför Karlstad. Torghandeln och saluhallen.... var nog många som saknade det

Vi gick tillbaka till skolan och fick göra nudlar. Lite förenklat så får ris och vatten stå över natten. Det mixas sedan till en jämn "pannkaks smet". En liten mängd hälls på en duk över kokande vatten och planas ut samt täcks med lock. Efter 5 sekunder tar man upp och lägger nudelplattan åt sidan. Fick också hur man strimlar. Vi använde dock de vi hade gjort på ett speciellt bröd. Intressant onekligen. 

Efter lunch blev det cykeltur runt omkring staden. Längs floden och risfälten. Tereza skulle också cykla men backade ur när hon såg att man inte var ensam på vägen. Det var nog tur det - det blev längre än förväntat. Vi cyklade säkert mellan 1-2 mil. Tereza åkte istället med bak på guidens motorcykel

Sista passet på cykelturen var att vi skulle åka i en sk kokkosnöt båt. Så vingligt ut innan men de var förvånansvärt stabila

Speciell paddelteknik

Hon som paddlade vår båt var en kvinna i 40 års åldern

Trevligt

Vi cyklade vidare till en plats där vi skulle åka båt tillbaka till stan. Cyklarna lastades ombord

Mycket rogivande att få sitta och kolla ut över floden och solnedgången när vi tuffade in mot city

Fullt tryck redan. Vi gick den sista km till hotellet som ligger alldeles bredvid floden så det är ganska lätt att hitta. Annars rörigt minst sagt