221010 Näset

 Mycket vackert väder idag. Solen värmer. Tereza ville inte med idag. En äldre brygga låg här. Inte 1900-tal utan användes nog under seklet innan skulle jag tro. Kanske till och med en del av vägnätet då det begav sig

Följer leden ut mot det flacka ängarna. Kor och kalvar som betar långt ut mot vattnet. Så gemytligt. Vet att det är en kakafoni av fågelljud i detta område under våren. Fåglarna är dock för långt bort för kamera telet. Men flera kommer om ett halvår att sitta här vid bänkarna med teleskop och anteckningsbok. 

En man i ung min ålder kommer på en fyrhjuling. Det visar sig att det är han som arranderar marken av Fastighetsverket och har kor och kalvar gående på strandängarna. Trevlig person och vi pratar länge om både det ena och andra som man gör när man är jämngamla. 

Området tillhör Tullgarn. Han hade heller ingen aning om hur gammal bryggan ovan är. "Har ingen koll fast jag har bott här i området hela mitt liv". 

Gott om knölsvanar ute i vattnet. Sångsvanarna har dock redan passerat söderöver. De med röd näbb verkar tåligare.  

När jag åker tillbaka flyger en mindre rovfågel över biltaket och gör en lov en bit in i skogen. Den sätter sig i ett träd inte alltför långt bort. Men på en gren bakom stammen. Sitter kvar i bilen och kollar en stund. Kan inte artbestämma den. Har heller inte med mig kameran med telet. Antagligen visste fågeln det... 

221003 Höstpromenad

 Det var ganska länge sedan jag gick denna tur. Ca 7 km. Vet inte varför det var länge men den är stundtals jobbig och man blir svett.. kanske är det därför ☺

Har sålt min fina Fuji X100V kamera. Min "alltid med" kamera numer är en Nikon Z7. Tereza föredrar numer att ta bilderna med mobilen eller kanske mer rätt slippa hålla på med redigeringsprogrammet efteråt.

 

220928 Härjedalen

 Vädret är lite bättre. Det hänger inte i luften ens. Tereza är återställd och vi åker mot Flatruet. Grusvägen som är Sveriges högst belägna landsväg går mellan Funäsdalen och Ljungdalen där vi var för 2 år sedan. Vänder vid högsta punkten. Ganska gott om bilar och husbilar parkerade längs vägen. 

Inte så långt kvar till fina Ljungdalen men struntar i det. Finns inget att se egentligen även om det är en fin plats. 

Grusväg... Inte så många kvar med den standarden idag av de allmänna vägarna som har ett vägnummer. Minns 60- och 70-talet hemma i Värmland. Ganska många av de vägar man åkte på då var grusvägar. Munkfors - Sunnemo bland andra. Tjällossning och ett evigt kryssande mellan hålorna. Som idag.... Men att denna väg inte är belagd tror jag har att göra med hänsyn till den känsliga fjällnaturen och djuren.

Var framme för att ta bild utöver fjällandskapet och skrämde dem lite. Gick tillbaka och hämtade bilen och kunde använda telet genom fönstret. Bilen skrämde dem inte. 

 

 

Under ett par hundra meter följde fågeln som sitter på grenen - bilen när jag körde. Över och nästan bredvid... Tereza höll utkik vart den tog vägen när den vek av. Kunde tyvärr inte sitta kvar i bilen med telet utan fick går ur och ställa mig så nära jag vågade komma utan att skrämma den. Tog mig inte ens tiden att feppla med stativet utan förstod att det handlar om sekunder innan den drar. 

 

När jag försökte flytta på mig för fri sikt flög den. Är mycket osäker vad det är för fågel. Ser ut som en fiskgjuse men som sagt... någon vet säkert bättre

 

Hade sett denna skylt och sett att en led utgick härifrån. När vi kom från andra hållet gick vi del av leden fram till sjön Måns-Ersstjärnen läser jag senare på skylten. Vi såg senare att man fiskar här.

 Tereza använder mobilen numer. Den har en trevlig panorama funktion på sin kamera. I mitten på bilden är jag med

 

 

Tereza tog kort på en Munkförsing

 

 

 

 

Mycket märkligt väder och ljust just här. Runt om oss åt alla håll är det tunga och ibland helt svarta regnmoln. Just där vi är har solen letat sig fram. Märkligt minst sagt men speciellt

 

 

Det blev inte roligare än så idag. Vi kom ut i alla fall och fick gå någon km i solsken. 

 

220925 Härjedalen

 Det är något bättre väder idag. Har sett ut att åka till Ramundberget och gå en en led upp. Tereza väljer att vara inne i alla fall idag. Inte riktigt återställd än. 

Bilden nedan säger inget annat än för mig - som ett minne. Skulle tro att det är 5km plus där 50% var uppför. Mer som en promenad än en vandring.

 Det är vackra färger men man behöver komma upp ovan trädgränsen för att få överblick. Ett hav av gula nyanser 

 

Mestadels såg det ut så här när jag gick

 

Regnet kommer och går. Regnar kraftigt kanske bara 1 km från mig men klarar mig bra

 

 Passerar en äldre bebyggelse med historia

 

 

Kanske fanns detta fähus på den tiden 

 

Vill så gärna fånga dessa starka höstfärger. Tar många bilder men det blir bara en massa upprepningar
 

 

Minnesbilder är det i alla fall

 

Väldigt lite folk på min tur. Ingen alls. Leden - stigen är inte söndertrampad heller. Tror inte så många tar just den svängen. Passar mig bra. Vill vara själv och helst ska det vara helt tyst. I alla fall tjatter- och flams fritt

Går förbi fritidshusen. En del nybyggen. En håller på att renovera eller bygga till. Funderar på varför... skog runt om. En mosse och vattensjukt bredvid jättefina stora fritidshus. Inser efter en stund att det är nog inte sommaren och hösten som står högst. Det är snö vintern med skotern och skoterlederna.  Längdskidspåren och alpinbacken ganska nära.

Känns skönt att komma "hem" till fina stugan. Extremt vacker utsikt nu med alla färgerna från köksfönstret

 

220924 Härjedalen

 Det regnar... ska regna hela dagen. Inte mycket men ändå. Duggar mestadels. Tereza verkar nu ha fått samma förkylning som jag hade. Hon ligger dock några dagar efter. Så hon väljer att stanna hemma. Åker mot Mittåkläppen. En fjäll siluett ca 10 km med bil från där vi bor. Visar sig vara den väg som vi valde fel när vi kom första dagen. Bomavgift 70 kr... Ser denna sten som man reste till minne av vägen. 

På skylten står "Denna sten är rest till minne av alla bybor som bröt Mittåkläppsvägen mellan 1924-1950. Rest av bybor år 2000"

 

 

Mittåkläppen inringad på kartan. Klickar man på kartan får man upp OSM kartan vid den plats där jag passerade kaffestugan idag när jag gick.

 

 Jo, det är väl bra att lederna är utmärkta och att det ur den aspekten är lätt att gå och hitta. Ofta är det rundturer så man slipper gå samma väg tillbaka om det är långt. Men något är nytt med hur det var för bara några år sedan. Flera leder här är utmärkta som leder för cykel.

 

 

 Vet inte hur jag känner för detta. Både för och emot. Idag ingen som cyklar där jag går men skulle tro att det kan komma många här och att man får kliva av och vänta tills de har passerat. Till och med fjällnaturen har blivit som en slags iordningställd "padal bana". Om man inte kan leta upp leder där man får uppleva tystnaden med att gå på fjället utan att man ska behöva kliva av och vänta tills skramlande cyklar har passerat... då vill jag inte komma tillbaka. Å andra sidan är det stort i fjällen så det borde inte vara något problem

 

 

Åker först på betalvägen så långt jag kan. Vänder sedan och åker tillbaka och parkerar där "min" led idag börjar. 

 

 

Går en led som kallas "gruvleden" och kombinerar den med någon annan led. Passerar ett gammalt gruvområde. Man bröt kopparmalm här under ung 200 år med början 1686. Malmen togs omhand vid Messlinge bruk som bytte namn under 1700-talet till Ljusnedals bruk. Tereza och jag var där i fjol. Intressant att jag detta år kunde knyta ihop det med platsen där malmen kom från. 

 

 Det är lätt att se att man bröt malm här men svårt att ta in vilken omfattning det hade. Leden jag hade gått hit var också lite onaturligt bred. Ungefär som man hade varit överambitiös när man gjorde vandrings- eller cykel leden. Men det blev här lätt att förstå att det var tidigare under 200 år en transportled för kopparmalmen från gruvan.

 

 

 

Måste ha funnits gångar och schakt under ytan. Ingångarna som numer är vattenfyllda

 

 

Fjälltoppen i fjärran är den som kallas Mittåkläppen. En hel del fäbodar i omgivningarna. Antar att det var därför vägen jag åkte på en gång byggdes. En väg fram till viktiga sommarbeten för djuren.

 

 

 

Har tagit med mig plastburkar för att plocka kråkbär i. Förra året kunde man plocka flera liter på bara några minuter. Finns kråkbär här i år också. För det mesta ser de dock små och hoptorkade ut. Det har kommit för lite regn tror jag. Här är de bara ovanligt små

 Kommer fram vid kaffestugan. Tereza är ju inte med så jag passar med att fika. Lite chockad blir jag nog när kommer till parkeringen. När jag passerade med bilen för några timmar sedan så fanns det ingen bil. Nu 10-20 bilar och jag mötte kanske 10 till när jag gick längs vägen bort till min bil.

 

 

Snart framme vid min bil. Det blev i alla fall mellan 5-10 km idag. Men man tänker inte på avstånden när man går i gränslandet av fjällbjörkskogen. Det är bara rofyllt och trevligt.