220928 Härjedalen

 Vädret är lite bättre. Det hänger inte i luften ens. Tereza är återställd och vi åker mot Flatruet. Grusvägen som är Sveriges högst belägna landsväg går mellan Funäsdalen och Ljungdalen där vi var för 2 år sedan. Vänder vid högsta punkten. Ganska gott om bilar och husbilar parkerade längs vägen. 

Inte så långt kvar till fina Ljungdalen men struntar i det. Finns inget att se egentligen även om det är en fin plats. 

Grusväg... Inte så många kvar med den standarden idag av de allmänna vägarna som har ett vägnummer. Minns 60- och 70-talet hemma i Värmland. Ganska många av de vägar man åkte på då var grusvägar. Munkfors - Sunnemo bland andra. Tjällossning och ett evigt kryssande mellan hålorna. Som idag.... Men att denna väg inte är belagd tror jag har att göra med hänsyn till den känsliga fjällnaturen och djuren.

Var framme för att ta bild utöver fjällandskapet och skrämde dem lite. Gick tillbaka och hämtade bilen och kunde använda telet genom fönstret. Bilen skrämde dem inte. 

 

 

Under ett par hundra meter följde fågeln som sitter på grenen - bilen när jag körde. Över och nästan bredvid... Tereza höll utkik vart den tog vägen när den vek av. Kunde tyvärr inte sitta kvar i bilen med telet utan fick går ur och ställa mig så nära jag vågade komma utan att skrämma den. Tog mig inte ens tiden att feppla med stativet utan förstod att det handlar om sekunder innan den drar. 

 

När jag försökte flytta på mig för fri sikt flög den. Är mycket osäker vad det är för fågel. Ser ut som en fiskgjuse men som sagt... någon vet säkert bättre

 

Hade sett denna skylt och sett att en led utgick härifrån. När vi kom från andra hållet gick vi del av leden fram till sjön Måns-Ersstjärnen läser jag senare på skylten. Vi såg senare att man fiskar här.

 Tereza använder mobilen numer. Den har en trevlig panorama funktion på sin kamera. I mitten på bilden är jag med

 

 

Tereza tog kort på en Munkförsing

 

 

 

 

Mycket märkligt väder och ljust just här. Runt om oss åt alla håll är det tunga och ibland helt svarta regnmoln. Just där vi är har solen letat sig fram. Märkligt minst sagt men speciellt

 

 

Det blev inte roligare än så idag. Vi kom ut i alla fall och fick gå någon km i solsken. 

 

220925 Härjedalen

 Det är något bättre väder idag. Har sett ut att åka till Ramundberget och gå en en led upp. Tereza väljer att vara inne i alla fall idag. Inte riktigt återställd än. 

Bilden nedan säger inget annat än för mig - som ett minne. Skulle tro att det är 5km plus där 50% var uppför. Mer som en promenad än en vandring.

 Det är vackra färger men man behöver komma upp ovan trädgränsen för att få överblick. Ett hav av gula nyanser 

 

Mestadels såg det ut så här när jag gick

 

Regnet kommer och går. Regnar kraftigt kanske bara 1 km från mig men klarar mig bra

 

 Passerar en äldre bebyggelse med historia

 

 

Kanske fanns detta fähus på den tiden 

 

Vill så gärna fånga dessa starka höstfärger. Tar många bilder men det blir bara en massa upprepningar
 

 

Minnesbilder är det i alla fall

 

Väldigt lite folk på min tur. Ingen alls. Leden - stigen är inte söndertrampad heller. Tror inte så många tar just den svängen. Passar mig bra. Vill vara själv och helst ska det vara helt tyst. I alla fall tjatter- och flams fritt

Går förbi fritidshusen. En del nybyggen. En håller på att renovera eller bygga till. Funderar på varför... skog runt om. En mosse och vattensjukt bredvid jättefina stora fritidshus. Inser efter en stund att det är nog inte sommaren och hösten som står högst. Det är snö vintern med skotern och skoterlederna.  Längdskidspåren och alpinbacken ganska nära.

Känns skönt att komma "hem" till fina stugan. Extremt vacker utsikt nu med alla färgerna från köksfönstret

 

220924 Härjedalen

 Det regnar... ska regna hela dagen. Inte mycket men ändå. Duggar mestadels. Tereza verkar nu ha fått samma förkylning som jag hade. Hon ligger dock några dagar efter. Så hon väljer att stanna hemma. Åker mot Mittåkläppen. En fjäll siluett ca 10 km med bil från där vi bor. Visar sig vara den väg som vi valde fel när vi kom första dagen. Bomavgift 70 kr... Ser denna sten som man reste till minne av vägen. 

På skylten står "Denna sten är rest till minne av alla bybor som bröt Mittåkläppsvägen mellan 1924-1950. Rest av bybor år 2000"

 

 

Mittåkläppen inringad på kartan. Klickar man på kartan får man upp OSM kartan vid den plats där jag passerade kaffestugan idag när jag gick.

 

 Jo, det är väl bra att lederna är utmärkta och att det ur den aspekten är lätt att gå och hitta. Ofta är det rundturer så man slipper gå samma väg tillbaka om det är långt. Men något är nytt med hur det var för bara några år sedan. Flera leder här är utmärkta som leder för cykel.

 

 

 Vet inte hur jag känner för detta. Både för och emot. Idag ingen som cyklar där jag går men skulle tro att det kan komma många här och att man får kliva av och vänta tills de har passerat. Till och med fjällnaturen har blivit som en slags iordningställd "padal bana". Om man inte kan leta upp leder där man får uppleva tystnaden med att gå på fjället utan att man ska behöva kliva av och vänta tills skramlande cyklar har passerat... då vill jag inte komma tillbaka. Å andra sidan är det stort i fjällen så det borde inte vara något problem

 

 

Åker först på betalvägen så långt jag kan. Vänder sedan och åker tillbaka och parkerar där "min" led idag börjar. 

 

 

Går en led som kallas "gruvleden" och kombinerar den med någon annan led. Passerar ett gammalt gruvområde. Man bröt kopparmalm här under ung 200 år med början 1686. Malmen togs omhand vid Messlinge bruk som bytte namn under 1700-talet till Ljusnedals bruk. Tereza och jag var där i fjol. Intressant att jag detta år kunde knyta ihop det med platsen där malmen kom från. 

 

 Det är lätt att se att man bröt malm här men svårt att ta in vilken omfattning det hade. Leden jag hade gått hit var också lite onaturligt bred. Ungefär som man hade varit överambitiös när man gjorde vandrings- eller cykel leden. Men det blev här lätt att förstå att det var tidigare under 200 år en transportled för kopparmalmen från gruvan.

 

 

 

Måste ha funnits gångar och schakt under ytan. Ingångarna som numer är vattenfyllda

 

 

Fjälltoppen i fjärran är den som kallas Mittåkläppen. En hel del fäbodar i omgivningarna. Antar att det var därför vägen jag åkte på en gång byggdes. En väg fram till viktiga sommarbeten för djuren.

 

 

 

Har tagit med mig plastburkar för att plocka kråkbär i. Förra året kunde man plocka flera liter på bara några minuter. Finns kråkbär här i år också. För det mesta ser de dock små och hoptorkade ut. Det har kommit för lite regn tror jag. Här är de bara ovanligt små

 Kommer fram vid kaffestugan. Tereza är ju inte med så jag passar med att fika. Lite chockad blir jag nog när kommer till parkeringen. När jag passerade med bilen för några timmar sedan så fanns det ingen bil. Nu 10-20 bilar och jag mötte kanske 10 till när jag gick längs vägen bort till min bil.

 

 

Snart framme vid min bil. Det blev i alla fall mellan 5-10 km idag. Men man tänker inte på avstånden när man går i gränslandet av fjällbjörkskogen. Det är bara rofyllt och trevligt.

 

 

220923 Härjedalen

 Det regnar nästan och det ska börja regna mer lite senare. Passar på att reka och skaffa lite. Åker till Funäsdalen för att söka upp Turistbyrån. Knappar in gatuadressen men det ser väldigt mystiskt ut efter en stund. Grusväg mitt ut i skogen? Mobilen är ju bra. Ringde och det visade sig istället vara en uthyrningsfirma som hade ett snarlikt namn. Men de visste vart Turistbyrån låg som vi inte hade uppmärksammat. Som inte heller fanns på riktigt. Men fick mycket god och hjälpsam info vid Fjällmuseet där turistbyrån en gång har funnits. Svårt detta. Köper en analog vanlig vandringskarta. Det är något helt annat att ha en fjällkarta i handen än att titta på mobilens skärm

Det finns myskoxar häromkring. En vild grupp en bra bit ifrån men en flock i hägn finns också som man kan få se med guide. Får se...

 

 

Ljuset nere i samhället såg så speciellt ut på håll men när vi kom ned hade det försvunnit eller kanske inte ens hade funnits. Som vanligt med andra ord

 

 

Sista turen upp till Toppstugan går idag. Killen som säljer biljetter säger att det är sista dagen i morgon men har kollat och kollar igen. Det går heller inte att köpa biljetter online för 24:e. Det står att gondolliften går fram till 24:e inte tom den 24:e. Så det är bara att passa på även om det regnar eller att det hänger i luften. Fick pensionärsrabatt.... både jag och Tereza.   

 

 

Fantastiskt fin utsikt åt alla håll. Väl värt att se även om vädret kunde ha varit bättre. Har nog aldrig sett så mycket och så starka höstfärger i fjällen tidigare. Syns så där via kameran men det är ju som vanligt om man inte väljer att fläska på i datorprogrammet förstås

Gondolen kallas liften. Såg att det fanns en cykelled som börjar på toppen. Downhill på cykel. Ingen just nu som hade cykeln med sig upp

 

 

Besöker den relativt stora och välsorterade ICA butiken igen. Kompletteringshandlar lite och sedan får det vara bra för idag när regnet tilltar. Hade sett ut detta att fota. Fick gå en liten bit i våt undervegetation. 

 

 

Tänker på detta med en fysisk turistbyrå. Där man kan gå in och få tips. Köpa karta. Den finns men inte längre officiellt i Funäsdalen utan man får ringa och få den hjälp man behöver. Säkert går det bra det också tillsammans med en web sida. Men det är ju inte samma sak. Killen som jobbade i museet kunde nog det mesta om området men ingen skylt som berättar längre

 

 

220922 Härjedalen

 Vi kom iväg ganska tidigt. En lång resa men det flöt på bra. Hade ett svagt minne av en restaurang i Rättvik alldeles precis när man kommer fram och ser Siljan dyka upp. Där finns det ett ställe som har svensk husmanskost i kvadrat. Kom ihåg rätt. Idag hade man ärtsoppa med pannkakor. Stekt strömming med riktig hemmagjord mos. Man fick blanda hur man ville. En äldre man framför lade upp kanske 10 pannkakor på sin tallrik. Inte många matställen kvar av denna kaliber precis

Intressant att studera kunderna. Många män och många är jobbare. Väldigt få just här som spretar tillgjort med lillfingret när man lyfter på kaffekoppen

Överhör en konversation från bordet bredvid. Ger ju några flashbacks onekligen från uppväxten i Munkfors. Pratar om de finaste traktorerna under 80-talet samt om skogskärror. "Har han fortfarande Thunderbirden" uppställd på bockar?". Lite om varför och hur med den bilen och så efter ett tag kommer den ultimata frågan.   "Kan du ramnumret på Thunderbirden?" 

Många mil kommer det att bli idag.

 

Det är mycket vackert höstväder hela vägen. Kan ju inte prioritera att stanna hela tiden men vi fikade lite snabbt här i alla fall. Träffade på ett par från Uppsala som också var på väg till Bruksvallarna. De skulle dock bo på hotell. 

 

Han var pensionerad fysiklärare på gymnasienivå. Han använde dock en annan benämning som jag inte minns nu. Hade ägnat lite tid åt att räkna på hur mycket mer effekt som det behöver tas ut extra ur en bil om man för en viss sträcka ökar medelhastigheten 10, 20, 30 km etc. Det ökade effektuttaget hade han sedan omvandlat till antal kg uppkastat ett antal x meter upp i luften. 

 

Lite krångel med att komma helt rätt. GPSén tog oss via en väg med betalbom och fram till en annan bom som stängde av vägen helt fram till stugan. En ung trevlig kvinna med hund förklarade varför det var rätt men ändå fel. Det löste sig i alla fall

 

 

Ena delen av ett parhus. Enormt stort med 3 sovrum i två etage. Fin utsikt från köksfönstren mot väster.  

 

220918 Bornholm

 Vi är på väg hem. Efter en hel del tråkig väntan på kajen så äntligen. Vi blev hänvisade till och stod i bilkö #2 men såg att flera som kom efter mig ställde sig längst fram i de andra filerna fram till färjan. Jag stod sist i min fil som bara blev halvfylld. Trodde att nu kommer vi ändå inte att kunna köra ombord snabbt fast vi var bland de första att köa. Men hade fel... Vår fil tömdes först och sedan de andra. De som vinkar ombord hade koll och har varit med förr.

Skulle på sätt och vis ha velat stanna och gjort lång näsa till de som trodde eller hoppades på något annat. Streetsmart-heten lönade sig i alla fall inte den gången. Fast flera såg ut att vara typen som nog hade skrivit ut bilens inköpspris på ett A3 att visa upp på långt håll. De hjälpte dem inte den gången i alla fall 😃

Det gjorde i alla fall det som jag hoppades på. Att kunna vara bland de första till kön i restaurangen. Det blev vi också och vi var nästan färdig-ätna när färjan lade ut. I alla fall jag.

 

 

Vi möter samma katamaran på väg åt andra hållet

 

 

Mäktig regnbåge i närheten av Ljungby. Tereza tar en bild på hotellet vi övernattade vid när vi kom från andra hållet

Tankar dagen efter. Har åkt nästan 60 mil sedan sista tankningen och bilen har tagit 0.503 liter per mil visade det sig när jag tankade hemmavid. Hade blivit under 0.5 om jag inte hade haft kvar cykelstället på taket. Utan cyklar dock men påverkar naturligtvis ändå något. Ska använda cykelstället under veckan som kommer. 

Ganska exakt 0.5 liter per mil för en bil som har gått drygt 13.000 mil. Imponerande ändå