söndag 26 januari 2020

200125 Saigon - Bangkok

Har inga bilder från idag. Vi segar kvar på hotellet i Saigon efter den mycket fina frukosten men tar en taxi in till utrikeshallen vid lunchtid. Billigt med taxi här.


Det visar sig att vi får inte checka in bagaget förrän vid 17 tiden. Men det är OK. Går ingen nöd på oss precis. Incheckningen inga problem, passkontrollen inga problem med antal dagar.


Får såsa omkring lite innan planet lyfter mot Bangkok.


Tyckte att när vi kom andra vägen att det var svårt att förstå vartåt man ska gå i Bangkok. Då hittade vi flighten på tavlan och det löste sig. Denna gång ingen rad på tavlan och behövde fråga. Vi ska gå mot "East" och sedan ta en trappa upp... Trodde initialt att East och West etc hade något med riktningen man senare ska flyga... Nja - det har det inte men det är stort här och East tex betyder bara East delen av flygplatsen.. Men vi har gott om tid och hinner även om vi skulle gå fel. Men det gjorde vi inte

Sedan väntan igen vid gaten D4 men Thai air flighten mot Stockholm går på tid i stort sett. Resan Arlanda - Bangkok tog 9 timmar. Andra hållet, Bangkok - Arlanda tog det 11 timmar. Riktigt jobbigt - på gränsen att jag klarar detta. 


200124 Saigon


Vi har en egen dag idag i Saigon... Vi ska resa först i morgon. Försöker slå ihjäl tiden genom att promenera omkring och kolla på allt möjligt. Det är nyårsafton idag i Asien och även Vietnam. Kanske går vi ned tillbaka till floden för att kolla på fyrverkeriet vid 12-slaget. Vi går och rekar ca 1 km från hotellet så vi är säkra på vart vi ska senare i kväll


Floden är ganska skräpig och smutsig som jag kan bedöma. Vietnam ligger nog flera årtionden efter oss vad gäller renhållning och vatten- och avlopp. 


Men vi är mätta på intryck från Vietnam. Mätta på alla dessa konstiga trafik situationer och hur mycket man kan frakta på en motorcykel. Vill bara få åka hem. Hade kollat om det gick att åka en dag tidigare men det skulle kosta mig ca 5000 kr extra... Antagligen var det därför som jag planerade att stanna 1 dag extra fån början. Vi går runt och kollar, äter lunch och fikar på olika ställen. Turistpriser men det är inte lönt att gå flera km för att komma billigare undan. Så dyrt är det egentligen inte heller. 



Under resan har det mognat ett beslut hos mig. Idag bestämde jag mig för att det kommer att bli min linje vad gäller resor.... inte hemligt men ändå 

Lite orolig är jag för visumet som vi inte har. Sverige tillhör en av de få länder som inte behöver det för sina medborgare om man stannar upp till 14 dagar i Vietnam. Har räknat på fingrarna nu så många gånger... och om jag har fattat rätt (från Henrik) ska vi ha knappt 1 dag till godo. Men har också hört att tull och polis kan vara kitsliga om man har räknat fel med dagarna. Det är det sista jag vill ska hända

Somnar vid 10-11 tiden och vaknar inte ens till fyrverkeriet som enl Tereza är mycket kraftigt. Sover som en klubbad gris. Kolla på raketerna vid 12-slaget... Nja blev inget. 



torsdag 23 januari 2020

200123 Ho Chi Minh city


Besök vid krigsområdet. Tog en dryg timme med buss. Det var i det markerade området som gerillan höll så hårt motstånd mot USA. Trots lite vapen och liten eldkraft höll man stånd. Guiden berättar att man bodde nere i jorden i flera lager. Här fanns sjukhus, kök, verkstäder osv. Sedan två lager gånger under. Ända ned till 10-12 meters djup

Alla gångarna handgrävda naturligtvis. Finurligt och vissa gångar slutade tom under ytan på floden


Man visar oss hur man går in och kommer ut på ett annat ställe. Så extremt trångt. Naturligtvis medvetet. Ingen ville eller ens kunde följa efter. Man gick upp efter mörkret hade lagt sig men att leva så under kanske upp till 20 år.... Det gick inte att vinna över en sådan arme. Tillslag och sedan försvann de spårlöst


De försökte på många sätt att se hur tunnelsystemet funkade men klarade det inte i den omfattningen som behövdes. Känns lite att gå omkring här och ta in att 20-30.000 soldater bodde och verkade under jord. En fiende som man knappt såg. Alla dessa fällor.... 

Vi fick gå i en tunnel men både jag och Tereza avstod. Har fått mer och mer svårt att göra saker bara därför att alla andra gör det. 

På kvällen hade vi avskedsmiddag. Guiden bjöd på sk street food. Det är så han brukar äta berättade han. Guiden är uppväxt i Saigon. Märkligt... man sitter på för låga stolar med ryggen åt gatan och trafiken. De passerar bara någon dm bakom ryggen med motorcyklarna. 




200122 Hoi An till Ho Chi Minh city

Åker buss till flygplatsen i Hue på morgonen. Ska flyga till Saigon eller Ho Chi Minh city som den numer heter. 


Vi bor på anrikt äldre hotell. Mycket bra. Vi fick byta rum dock då vårt inte hade några fönster. Annars inget fel - snarare tvärs om


Fick mycket information från guiden om Vietnam kriget. Det var i den södra delen som Viet Kong krigade mot USA. Besökte museet som man blev lite tagen av att gå omkring i


Den officiella dödssiffran är runt 3 miljoner men i verkligheten låg den nog runt 5 miljoner


Här fanns alla dessa fasansfulla bilder vi såg i tidningarna och på TV plus många fler. Ett mycket komplicerat inbördeskrig, krig och inbördeskrig igen. Många bottnar. Upphörde en liten bit in på 70-talet. Inte speciellt länge sedan



En sak som fastnade hos mig var när vi passerade platsen där munken brände sig till döds och insikten om att det skedde flera kända mord kring det datumet. Ett av dem var mordet på JFK och mycket kort tid därefter, 1963, landsattes amerikanska trupper i Vietnam. Innan understödde man kriget med pengar och material men sedan också med trupp. 

På kvällen blev vi skjutsade i dessa transportmedel. Mestadels äldre män av någon anledning. Såg att trafiken tog stor hänsyn till dem






Trodde innan att jag skulle behöva skjutsa den som ägde cykeln men det kom faktiskt en och valde mig också... En annorlunda upplevelse. Vi åkte omkring och kollade på viktiga platser och byggnader. Behöver kolla på Wikipedia eller liknande hemma i lugn och ro


tisdag 21 januari 2020

200121 Hoi An

Inget på programmet idag. Fri dag. En del åkte för att kolla på den sk Golden bridge. Vi avstod utan åkte till stranden med annat par som kommer från Grekland men bor numer i Chicago. Innan vi åkte sprang jag små stressad omkring. Har för lite kontanter. Betalautomaten ATM kunde inte göra kontant uttag. Hade med mig Tereza andra gången för att skugga skärmen åt mig i fall det var något som jag inte kunde läsa på skärmen när solen lyste rakt på. Nej samma sak igen. Fick reda på att det fanns ytterligare en fast åt andra hållet.... Fick äntligen ut pengarna men den behöll kortet. Vad i helvete.... Tryckte på alla knappar. "Please take your credit card". Vad faan. Till slut tryckte jag på escape knappen vid det fysiska tangentbordet. Då spottade det ut mitt kort. Jävla stress och svetten rinner... 


De runda båtarna igen


Vi gick omkring lite men det var mycket varmt. För varmt. Det bränner... passar inte in här. Jag som gillar det bäst när det bara är mellan 10-25 grader.


Hamnade här vid en trevlig liten restaurang och bar. Kokkosvatten, apelsin juice, lunch osv. Vi satt i skuggan och tittade på folk och lyssnade på vågorna. Mycket bra. Några av oss somnade till och med


200120 Hoi An

Hotellet vi bor på. Alldeles til höger om den gula busken är vår balkong. Stora rum, fräscht och fint. 
Det är samling i receptionen igen och vi väntar lite på de andra


Nudlar är stort här och i resten av Asien. Finns 26 lokala nudelsorter just här läser jag. Vi ska lära oss hur man gör nudlar... Vi går till en restaurangskola som G Travels sponsrar. Tar emot elever med små ekonomiska möjligheter att lära sig restaurang yrket för att de också ska kunna få en chans till ett jobb i en växande turist industri. 


Vi blir introducerade på skolan av både lärare och elever. Vissa av eleverna tar oss sedan ut till den lokala marknaden och visar oss vad de använder i sin verksamhet. Tjejen på bilden är en av dem. Hon kunde inte sluta le. Försökte då och då se allvarlig ut men efter några sekunder sprack hela ansiktet upp i ett leende. 


Nudlar


Tänk att ha en lokal marknad att köpa från... Minns 50-talet när jag var barn och bodde strax utanför Karlstad. Torghandeln och saluhallen.... var nog många som saknade det



Vi gick tillbaka till skolan och fick göra nudlar. Lite förenklat så får ris och vatten stå över natten. Det mixas sedan till en jämn "pannkaks smet". En liten mängd hälls på en duk över kokande vatten och planas ut samt täcks med lock. Efter 5 sekunder tar man upp och lägger nudelplattan åt sidan. Fick också hur man strimlar. Vi använde dock de vi hade gjort på ett speciellt bröd. Intressant onekligen. 


Efter lunch blev det cykeltur runt omkring staden. Längs floden och risfälten. Tereza skulle också cykla men backade ur när hon såg att man inte var ensam på vägen. Det var nog tur det - det blev längre än förväntat. Vi cyklade säkert mellan 1-2 mil. Tereza åkte istället med bak på guidens motorcykel





Sista passet på cykelturen var att vi skulle åka i en sk kokkosnöt båt. Så vingligt ut innan men de var förvånansvärt stabila


Speciell paddelteknik


Hon som paddlade vår båt var en kvinna i 40 års åldern







Trevligt


Vi cyklade vidare till en plats där vi skulle åka båt tillbaka till stan. Cyklarna lastades ombord


Mycket rogivande att få sitta och kolla ut över floden och solnedgången när vi tuffade in mot city





Fullt tryck redan. Vi gick den sista km till hotellet som ligger alldeles bredvid floden så det är ganska lätt att hitta. Annars rörigt minst sagt