Henrik hälsar på oss i Kristinehamn. Ska regna idag... ifall skulle det regna men det var inte mycket som kom ned. Jag, Tereza och Henrik åker till Hagfors för att besöka järnvägsmuseet och Monica Zetterlunds museet. När vi är vid det första kommer personen som tog betalt och berättar att Monica är stängt idag. Rättare sagt de kommer inte att öppna pga sjukdom. Lite märkligt men vad hjälper det att sura
Har åkt rälsbussen "Uddeholmaren" några men inte många gånger.
Stationsklockan som stod på perrongen i Mottjärnshyttan
För mig är denna pjäs huvud attraktionen. Järnhästen skulle dra vagnar med kol, malm och tackjärn efter vägarna. Man hoppades att det skulle bli billigare och funka lika bra som att bygga järnvägar. Järnhästen tippade tyvärr på de dåliga vägarna och projektet lades ned. Det funkade helt enkelt inte. Intressant också att den som styrde står längst fram....
Nostalgi på hög nivå. Känner igen alla loken från min Munkfors tid. Elektrifieringen av NKLJ banan var något mycket stort
Ja, dessa stod på varje perrong
Ful målning av järnvägsstationen i Munkfors
Hyra dressin och cykla till Stjärnsfors skulle kunna vara något. Inte idag dock
Minns detta. Normalspåriga vagnar som stod på smalspåriga för att slippa lastas om
Vågen inne på järnvägsstation. Attityden och service graden minns man. Det var "alltid" surt och något man motvilligt gjorde när man skulle hämta eller skicka något. Alltid suck och stön
Vi passade på att åka ned till Skymnäsboden. Omlasningsstation från tåg till pråm och senare båt innan NKLJ banan drogs från Myra ned till Munkfors. En stor arbetsplats en gång. Vacker och betydelsefull plats
Strax nedanför Skymnäsforsen där det finns en kraftstation idag.
Som sagt en vacker plats
Man hand drog till en början pråmarna t.o.r Munkfors. Kallades också trälbåtar
Vi äter på resturangen vid GDG stationen som det inte längre heter men för mig kommer det alltid att heta så. Mycket bra mat som vanligt. Mycket hög klass
Bredvid oss ett runt stort bord med 5-6 "killar" i min ålder. Känner dock inte igen någon så de är inte riktigt min ålderskull. De pratat med varandra på samma sätt som jag minns att man pratade mellan kompisar och vänner från min Munkfors tid.
"Han bodde i näst sista huset på Lövvägen". "Han fick två barn med en tjej från Hagfors, vad hette hon? Lotta". "Han jobbade på packningen". Extrem detaljnivå på samtalet men alla är med och förstår precis. Platser, namn, släkter. Arbetskamrater sedan många år eller kan tom vara ungdomsvänner. Antagligen.
Samtalet flyter på och alla är med på noterna. Pratar om spritfester. Om kompisen som alltid hade ett glas med blank sprit och ett annat bredvid med vatten. Skrattet och skämtet som säkerligen har berättats många gånger när någon bytte ut ena glaset så den som drack fick bägge glasen med sprit
En liten tagg känns i bröstet. Gemenskaps-nostalgi. Ett samhälle som inte finns kvar längre för mig. Skulle aldrig på nytt ta mig in i den gemenskapen längre. Är inte uppdaterad sedan länge och numer en utböling sedan många år. Det hjälper inte att jag har bott här under min uppväxt. De som stannade kvar tror jag inte ens förstår att de har något som för mig inte går att återställa
Vi åker ned till gamla Laxholmen efter lunchen. Gamla älvfåran och jag visar Henrik "Höla" där vi badade fast vi inte fick. Vi försöker gå dit på stenarna men kommer på att det är troligtvis lika förbjudet idag...?
Gamla bruket på laxholmen. Graffiti i de gamla fabrikslokalerna
Biltema i Karlstad på väg hem. Köper slägga och vi fikar. Willys för det bästa smöret.... Ja, en rejäl biltur och vi är möra både här och där när vi är hemma igen