onsdag 16 juni 2021

210616 Hemmavid

 Det är inte helt fel att sitta här på sin egen altan och kolla ut över gräsmattan och höra bruset från forsen vid kvarnen. Försommar är väl kanske den finaste tiden... Om man vill eller ens kan välja 


måndag 14 juni 2021

210614 Norets naturreservat

 Tereza och jag var till Noret naturreservat. Ligger faktiskt i Trosa kommun, i närheten av Västerljung. Ingen parkeringsplats nära och vi fick också gå över stambanan. Det finns en väg från andra hållet men den visade sig senare vid kontroll ha en förbudsskylt. Vi gick i obanad terräng. Inga större problem med det men kanske lite blött på vissa ställen. Noresjön är en djup långsmal sjö med fint vatten. Lite off men vackert. Kanske jag vandrar runt sjön någon gång


Fredrik och Y-C har varit på Öland. De stannar till en stund på väg hem. Tereza tog bilden innefrån och ut. Ja, det är riktigt. Det är vår TV numer som vi tittar på 1-2 gånger per år. Eller tom mindre än så 



 

söndag 13 juni 2021

210613 Vattgruvsmossens naturreservat

 Åkte själv idag. Tereza ville vila lite. Gick till den lilla tjärnen som jag läste om förra gången jag var här. Alla 3 typer av köttätande växter kan finnas här. Såg en jag aldrig har sett förut. Den kallas Flugtrumpet (länk till den virtuella floran) och är en av "våra" få. Den fångar insekter i det hoprullade bladet

Läser på att den kommer ursprungligen från Nordamerika och har planterats in i vårt land. Första gången den beskrevs var 1979 från en växtplats i Blekinge



Kraftfull och vacker och som sagt en av de få köttätande växterna



Den är vacker lingonblomman men inte så lätt att ge rättvisa på bild. Å andra sidan... varför ska det vara enkelt när det ändå kan vara svårt


Skvattram men de luktade ännu inte så där starkt som de kan göra under högsommaren


En ganska stor orm ringlande i väg när jag klev omkring bland meterhög Skvattram. Tror det var en snok men såg lite grövre ut än normalt. Har kanske nyss ätit


Många gruvhål runt omkring


Jäkla bytande av objektiv hela tiden. Man skulle vilja ha två kamerahus om det inte var så dyrt. Mobilen får släppa till lite den också



Vid foten på bilden står följande

Vindgruvan vid 1700-talets mitt
I förgrunden går två arbetare i en trampvind. De kan lyfta upp mot 500 kg berg eller vatten åt gången från gruvan till vindens lave eller underbyggnad. Tramphjul är vanliga vid svenska gruvor ända sedan 1500-talet och långt in på 1800-talet. Nere i gruvans dagbrott finns tre borrare som arbetar i ett lag. En arbetare sitter och vrider borren och två slår med släggor vartannat slag. Här gäller det att sikta rätt och för att hålla takten sjunger de olika ramsor. 

Nere i den djupare gruvan till vänster finns ytterligare ett borrarlag. Varje lag har ett 10-tal borrar av olika längd och tjocklek. Efter varje arbetspass laddar gruvfogden hålen med krut och spränger sönder berget. 

Till vänster står en hästvind och en lave. Där sker uppfordringen av berg och vatten i tunnor ur den djupare gruvan. 

Inne i klensmedjan i bakgrunden arbetar gruvsmeden med att vässa alla bergborrarna och med övrigt smide som behövs på arbetsplatsen. Smideskolet förvaras i kolhuset bredvid. I bakgrunden sker malmvaskningen i gruvvattnet av kvinnor och barn. Vaskningen innebär att även små malmbitar tas till vara. I vattnet syns lättare vad som är malm oh vanligt gråberg. 

Riksantikvarieämbetet / Länsstyrelsen / Per Lindroos 1985


Det går att följa leder och vandra utan GPS och karta naturligtvis men ibland avviker man lite eller om stigen helt plötsligt inte syns så väl så är det bra att med GPSéns hjälp se vart man är på kartan


Mitt ute i ingenstans fanns rester efter ett boningshus... Kanske. Det finns en typ av eldstad. Kan också ha varit en smedja. Det var inte så långt till gruvhålet om man gick i en annan riktning än den markerade stigen







torsdag 10 juni 2021

210610 Cykeltur med Tereza

 Bakbromsen på Tereza´s nya cykel släpade i lite. Åkte ned till cykelaffären. Nja, det var ett stag från pakethållaren som gjorde att bromsoket inte centrerade sig efter att man släppte bromsen. Löste det och vi åkte mot Vagnhärad som vi brukar göra. Vände vid den märkliga runstenen

 
Känns konstigt att tänka sig att om man kunde tidsförflyttaa sig till den tiden så skulle vi troligtvis inte förstå varandra speciellt väl


 
 Intressant med Sörmland och hur det såg ut under järnåldern. Trosaån tex var en lång havsvik och viktig farled upp mot Mälaren. Man vet ju / har läst om inlandsisen flera gånger hur tjock den var. Men varje gång man tänker på det är det nästan ofattbart. 2 kilometer is..... Molnen i Sverige ligger på mellan 2-7 km höjd. Landhöjningen idag är ung 4 mm per år i Trosa läser jag men det är ju ingenting mot när inlandsisen en gång drog sig tillbaka


 
 Försommar väder efter gamla landsvägen mellan Vagnhärad och Trosa. Avstängd för biltrafik men man cyklar efter den. Det är som allra finast nu

 
När vi åkte hem stannade vi till vid tjejen som sålde jordgubbar, körsbär, blåbär mm. Körsbär för mig går utanpå allt annat. 2 liter körsbär så man får vräk äta utan att skämmas. Mycket goda från Spanien. Jordgubbar köper man ju för att ingen ska förstå att det egentligen är gräddmjölken som är godast.... Hörde av en av grannarna när han såg påsen att det finns en gård i närheten som odlar jordgubbar av en sort som påminner om de jordgubbar man åt som ung under 60-talet. Mycket smakrika. Ska definitivt kolla på det senare när det blir självplock. 
 
Kaffe på altanen i halvskuggan blev ju inte helt fel det heller


 

tisdag 8 juni 2021

210608 Öland #5 - På väg hem

 Vi valde att städa och åka direkt efter frukost. Inget mer naturreservat besök idag. Vi är nöjda med boendet och de fina dagarna vi fick på Öland. Egentligen inte så långt (38.5 mil) men även om det rullar på rätt bra är det en dryg resa. Efter Norrköping är det dock 110 hela vägen hem. Stanna och rasta behöver man dock. En glass och 2 kaffe kostar 100 kr... 

Hade helst, som en grej, velat åka färjan från Byxelkrok till Oskarshamn men den har tyvärr inte börjat gå ännu. Går färja från Oskarshamn till Gotland också. Tar 3 timmar...

 
 Har vanliga fast monterade GPS kartan igång i bilen men även OSM kartan på surfplattan. Den senare är egentligen ingen bilkarta utan visar landskapet på ett helt annat sätt och med mycket hög detaljeringsgrad. Går utmärkt att navigera efter också naturligtvis. Omgivningarna och kartlandskapet flyter förbi och det föder tankar. Minst sagt. 
 
Ser skyltar ned mot kusten i öst och kartan visar tydligt att jag/vi vet ingenting om kust området söder om Nyköping. Daglig båtlinje till ön Blå Jungrun ser jag på en skylt. Bara det. Syns tydligt att skärgården är mycket omfattande runt Norrköping och söder över. Enormt många öar. Naturreservat, det ena efter det andra. Hmmmm. Skulle vara kul att utforska och lära sig lite mer om området. Norr och söder om Trosa har vi lite koll på men söder om Nyköping är det "vitt"
 
Det är ju inte mer än 11 mil ned till Norrköping, 21 mil ned till Västervik. Visserligen 31 mil till Oskarshamn. Å andra sidan kan man ju hyra rum eller stuga och ligga kvar någon natt.  



måndag 7 juni 2021

210607 Öland #4

Åkte till Gråborgs naturreservat. Vi har varit här förut. Alla tre gångerna som Tereza har varit på Öland. Fint här och bra iordningställt. Vi ville helst fota fjärilar. Fanns några enstaka som flög omkring men hade hoppats på flera

Vackert och trevligt att gå omrking och följa några leder inne i reservatet. Vi kom till slut in i ett våtområde och vi fick vända. Mycket mygg... 





 
Denna extrema mångfald. Kräver dock att markägaren sköter den med slåtter. Skulle annars snart växa igen och då skulle orkideerna vara bland de första att få stryka på foten

 

Har sett kapellet förut och även ringmuren men inte intresserat mig så mycket över det. Det var ett misstag visade det sig som vi reparerade denna gång. 

 
Tereza tog bilder på mig med den vackra hatten. Den verkar ha krympt lite.... 
 


 







 
Nu har vi sett tre stycken fornborgar av ungefär samma typ här på Öland. Mäktiga byggnadsverk än idag. 


 
Innanför muren


 
Det har naturligtvis legat en gård där nuvarande ligger under mycket lång tid. Undrar om det är samma släkt som driver den och sköter om fornminnet och naturreservatet än idag?

 
Vi åker senare mot Halltorps naturreservat. Vi har även varit här förut. Det är vackert även här när man går leden utefter strandängarna. Fikade innan och det kom en busslass med ungdomar. De berättade att de har gått ur 9:an och var på hemlig resa med klassen och skulle övernatta i tält någonstans. Så pigga och glada. Hela livet framför sig
 
 



 
Tereza fotar samma växt men hon väljer att  istället ta hand om bilderna när vi är hemma igen
 
 
Man skulle faktiskt vilja ha flera kamerahus. Ett i var hand.. Nja. Men det sitter på något märkligt sätt alltid fel objektiv på. Evigt bytande. Nja, mobilen får släppa till den också ibland.

 
Solen värmer i ryggen när man går här. Vackert försommarväder. Inga stora bekymmer att ta hand om och förresten blir de på något märkligt sätt ännu mindre ute i naturen. Inser som så många gånger förut att många aspekter med mitt liv har med möjligheten att få vistas i naturen att göra 

 
Såg så märkligt ut när vi passerade. Sedan såg jag skylten. Det är iordningställda och återskapade miljöer för en speciell fågelart som vill bo i gamla stammar samt för den stora skalbaggen ekoxen. Utrotningshotad eller i alla fall rödlistad skulle jag tro. Kul att man hjälper till. Minns en utrotningshotad fågelart i Brasilien som man hade hjälpt på motsvarande sätt. 


Ingen sommar utan en bild på midsommar blomman. Vi passerade ett ställe där det växte många. Vi fotar dem när vi går tillbaka... När vi kom tillbaka hade solen flyttat sig och de låg nu i skugga. Så typiskt. I alla fall en stod i en strimma solljus. Berättar att det är snart midsommar 

 
Ett tag tyckte jag den tiggde mat och gick och hämtade lite ost som jag trodde skulle passa. Orkade inte slänga den lilla biten tillräckligt nära. Inom 5 sekunder kom det istället en kråka från ingenstans som tog biten. Det går inte att hjälpa sädesärlan med sådana glupska åskådare. För mig en av de allra vackraste och trevligaste. Känns på något sätt att se dem. Minns när min mamma berättade om när sädesärlorna kom tillbaka på våren till sommarstugan vid Busjön. De kvittrade och pickade tom på fönstret för att berätta att vi är här nu. Det var bara att ge sig ut med mat...