160216 Dag #37 Fernando de Noronha

Praia Leao blev första stranden vi besökte idag. Vi gick ned och promenerade utefter vattnet. Det kom efter ett tag en vakt som upplyste oss att vi hade gått innanför en markering där det inte var tillåtet att vara. Helt OK men det var både svårt att se och förstå.

Vi blev rekommenderade att inte bada här därför undervattenströmmarna är starka. Fick en känsla att anledningen till omtänksamheten var nog att detta är en sköldpaddsstrand. Det finns sköldpaddsägg nergrävda i stranden.  Första gången jag har sett spåren efter sköldpaddor som har varit upp och lagt ägg. Sanden var också täckt med spår efter krabbor. En del av dem måste ha varit ganska stora

En vacker plats och det växte många av dessa som har mycket långa rötter liggande på sanden.

Kan nog tycka att det är bättre att helt stänga av stranden om den är viktig för sköldpaddorna. 

Åkte därefter till Praia Sancho som vi blev rekommenderade. Helt fantastiskt vacker utsikt var det första vi såg. Vi läste något som vi även hade lagt märke till. Vattnet på denna sida ön mörkt turkost med den andra sidan ön har en annan ljusare turkos färg. Ska bero på att ena sidan av ön ligger mestadels i lä med den andra inte gör det… 

Letade en stund efter stigen ned tills vi insåg att vi behövde klättra ned i två stegar. Den ena kanske 10 meter lång och den andra ung 5 meter. Nu var det inga enkla långa hus stegar utan de var mycket robusta. Med räcke etc. Funkande bra men det såg lite mysko ut när man kollade ned i ravinen. Tereza övervann rädslan för att klättra ned… Hade vi inte haft klippväggen bakom ryggen har det definitivt varit annorlunda. Sedan följde en lång trappa

Verkligen vackert här. Det låg några båtar utanför bränningarna som man dök från. Mycket klart och fint vatten.

Tereza innan hon blir översköljd 

Enda är att vågorna även driver upp sand

Hade köpt en kamera som tål att vara ned till 10 meter som vi även tar andra bilder med. En mycket stor våg gjorde att jag virvlade runt och tappade kameran. Letade men visste att det var lönlöst. En kille med simfötter och snorkel erbjöds sig hjälpa till. Sam utefter vågtoppen och lyckades hitta kameran! Ca 50 – 100 meter från där jag tappade den. Fantastiskt bra gjort

 Det fanns fåglar utefter klippkanterna och i träden. De satt lite avigt till men de var inte rädda över huvud taget för oss som badade.

Tereza lade märke till att näbbarna på denna art hade samma färg som det turkos vattnet

Vet inte vilka arter det är men ska försöka ta hjälp och få reda på det

Inga djur är som sagt speciellt rädda av sig och det brukar vi prata om när vi träffar på andra besökare på ön. Men djuren poserar ju inte precis och att komma nära med rätt vinkel med kameran är ändå inte alltid lätt

160215 Dag #36 Fernando de Noronha

Vi åt frukost på hotellet tillsammans med de 4 andra hotellgästerna och fick lite tips. Baia do Sueste lär vara en av de bättre om man vill snorkla. Hade köpt snorkel dagen innan men såg nu när vi kom fram att man kunde ha hyrt. Fick dessutom betala nästan 600 kr i ytterligare miljöavgift för Tereza och mig för att bara få vara på bl a denna strand. Den här stranden är en av dem där de stora sköldpaddorna håller till

Några sköldpaddor såg inte jag när jag simmade men en hel del fiskar. De flesta små och på för långt avstånd för kameran. De flesta bilder var dessutom utan fokus. Nja, bilder under vatten var betydligt svårare än vad jag trodde

Gjorde bort mig lite då man frågade om jag vill ha assistans – draghjälp ut i bukten. För fjolligt tyckte jag när de frågade men blev riktigt trött då jag sam totalt minst 1 km med flytväst och framförallt utan simfötter…. som jag kunde ha hyrt. Obligatoriska flytvästen som jag fick hyra hade till följd att fötterna blev lite  i vädret. Att få bli bogserad ut några hundratal meter hade nog gjort skillnad. Några bilder som minne blev det i alla fall. 

För inte alltför länge sedan var det en som blev attackerad av haj och dog just här på den här stranden …. Skulle kunna tänka mig uppståndelsen. Det skedde kl 11 på förmiddagen med många badgäster varav flera med barn

”Ingen fara” berättade man om man håller sig innanför avspärrningarna när vi frågade men hörde senare av några andra när vi fikade att en grupp som snorklade faktiskt hade sett haj innanför avspärrningarna idag. Det hade fått riktig fart på den medföljande guiden…. Litar dock till egna immunförsvaret som alla blekfeta från Munkfõrs har naturligt

Försökte även fota fåglar som fiskade bland badgästerna. De brydde sig inte det minsta om oss

Det blev lite uppståndelse på stranden då en sköldpadda hade tagit sig hit och man passade på att mäta och märka den.

Den var stor och mycket stark och försökte hela tiden ta sig ut i havet igen. En anställd vid naturreservatet fick verkligen ta i för att hålla den kvar. Efter en stund släpptes den naturligtvis

Alla badgäster flockades kring sköldpaddan och försökte få till en bild. Ska finnas där någonstans

Efter lunch i närheten av hotellet med self service (betalar efter vikten på tallriken) och obligatorisk tupplur åkte vi till utsiktsplatsen Caracas Belvedere. Såg fåglar även där. Heller inte rädda av sig

och vackra kaktus snår

Det var förbjudet att gå ned på stranden här. Miljön är mycket känslig för påverkan. Mycket vacker plats

Fernando de Noroha har varit en fängelseö för länge sedan och den har även haft militärt intresse. Det finns rester av fort och befästningar samt inte fullt så gammalt tungt artilleri. Den här platsen heter Forte S.J. Sueste. Roberto berättade att USA hade en militärbas här under andra världskriget pga av öns strategiska läge för flyget som de motvilligt fick lämna när det var över. De förstörde anläggningen när de gav sig av....

160214 Dag #35 Fernando de Noronha

Det höll på att skita sig rent bokstavligt. Jag (LG) åkte på en rejäl magsjuka dagen innan. Värsta jag hade upplevt. Förstod att om jag ska kunna åka dagen efter så behöver jag läkarhjälp. Tereza, Fatima, Vera och Marizo hjälpte mig komma till ett sjukhus där man tog prover och efter några timmar med dropp stabiliserade det sig. Ett vanligt virus som man kan få på många olika sätt och ingen matförgiftning. 

Flög hur som enl plan från Fortaleza 05:30 på morgonen till Recife där vi bytte plan och fortsatte till ön Fernando de Noronha. Mycket varmt när vi steg ur planet fastän det inte precis är kylslaget i Fortaleza. Egen tull och turist administration här. Antalet turister är begränsat och det sker kontroll. Ung 1100 svkr fick vi betala som miljö avgift för att få vara här på ön i 6 dagar i vårt fall. Inga problem med det ifall pengarna går till att bevara ön som ett naturreservat. För detta visade sig snabbt vara något mycket speciellt!

Lite småkrångligt att ordna taxi men efter ett tag löste det sig. Blev skjutsade till ett förbokat litet hotell - Posada Maga. Så här såg det ut i toaletten… och på sängen med handdukarna. Riktiga blommor… trevligt men annorlunda. 

Vi hade räknat med ett större hotell men märkte senare under veckan att alla var små och av familjetyp

När vi checkade in frågade de om vi ville hyra en beachbuggy. Det gjorde vi av en som bor nära hotellet. Det kostade oss ca 2100 kr för hela veckan. Lite dyrt för att vara i Brasilien. Den fungerar bra förutom att det var svårt att få in växlarna när man behöver… men det ordnar sig. Har kört sämre bilar. Vi var först till stranden Praia do Boldró där vi badade. Vi hade fått sk bad T-shirts av Terezas syster Vera e Fátima för att skydda oss mot solen.

Såg många fåglar , krabbor och fiskar som simmade runt fötterna. En mycket vacker plats.
Vår första badstrand för veckan

Har fått artnamn på fåglarna.. återkommer med dem

Många många av dessa krabbor, men de var pilsnabba och svårtfotade. Fick öka avståndet och använda telet

Fin strand och vi var nästan ensamma

Tillbaka med bilen och lunch i närheten av hotellet. Åkte sedan omkring och köpte några småsaker.  Iväg igen där vi trodde vi skulle kunna få se solnedgången. Det blev den vackra stranden Praia do Cacimba do Padre. En hel del kvälls surfare höll till här. Såg någon som satt på stranden och spelade in vågbruset… De två bergsknallarna kallas Morro dos Irmaos (de två bröderna)

Det är inte alltid den som använder den dyraste kameran som tar bästa solnedgångs bilden…. 

Det är mållöst vackert här på denna ö

160211 Dag #32 Fortaleza

Vi är tillbaka i Fortaleza igen. Vi var lite oroliga för att trafiken skulle vara tät pga att många åkte hem från karneval firandet. Men den var helt OK

Var in till city för att fixa några saker. Såg detta skyltfönster med dessa vackra tårtor.

Intressant med hur affärer, bensinmackar etc fungerar. I affärer är det en expedit som är med och hjälper (går inte att komma undan), Ett papper skrivs ut för varan som man har bestämt sig för. Varan bärs av expediten till disken bortanför Tereza medan Tereza tar specén och betalar i en speciell disk. Kvittot tas sedan med till nästa disk där kontroll sker och man får varan till slut överlämnad i en påse. Det är MÅNGA expediter i en affär. Allt sker dessutom mycket långsamt..... 

Tvätta bilen verkar även det vara komplicerat och svårt att få gjort på studs. Det tar mycket tid. Tvätta själv på bensinstationen är uteslutet. Några automat-tvättar finns inte,,, Många lämnar bilen och hämtar den senare men först behöver man ta ur allt som skulle kunna bytas ut mot något som är äldre eller inte fungerar. Ex brandsläckare och reservhjul plockas därför alltid ur innan man lämnar bilen för tvätt. 

Vi valde att åka till en station där tillräckligt många bensin-inköp gör att vi tvättade "gratis". Många på kö och det tog två timmar. Minst 10 personer totalt på bensinmacken som enbart säljer bensin. Allt annat till en bil köps på andra ställen. Tanka får man heller inte göra själv i Brasilien men de kollar olja och vatten om man ber om det. Luften får man heller inte kolla själv utan blir hjälpt och efteråt sträcks det ut en hand. Tänkte på bemanningen på bensin stationerna hemma där man dessutom säljer olja, batterier samt lämnar ut postpaket, grillar och säljer korv och kaffe samt i många fall också är mer eller mindre ett litet närköp. 

På kvällen var vi med Fatima, Vera och Mary in till city igen. Vi kollade runt lite och de motionsdansade zumba som verkar vara riktigt stort här. Även några få killar som har vågat sig hit

160209 Dag #30 Guaramiranga

 Vi var tillbaka till Parcue das Trilas för att vara med om en guidad fågelvandring. Såg ganska många men inte den fågelart vi hade räknat med och som bara ska finnas här. 

De flesta fåglar är på för långt håll för kameran eller sätter sig för högt upp och det blir bara siluettbilder. 

Sooty-fronted Spinetail / Synallaxis frontalis

Bem-te-vi har vi sett flera gånger. Hanen höll sig i närheten 

därför honan låg i boet

Masked Water Tyrant / Fluxvicola nengeta

Trevligt hur som helst. Turen slutade vid en liten tjärn där samma stora näckrosor växte som vi har set förut

Vi gick upp till kyrkan 

Fikade och åt lunch senare. Kokkosnötterna blir större om det har kommit mycket regn. Dessa ärdefinitivt större än de brukar bara. 

På kvällen blev vi inbjudna till te och kaka av hotellägaren, hans fru och vänner på besök. Svårt med språken men det ordnar sig alltid. En mix av franska, svenska, engelska och portugisiska. Hotellägaren berättade att han kom hit för 20 år sedan enbart med två resväskor, inga kontakter och inga förhandsplaner.