lördag 31 mars 2018

180331 Åtorp

Henrik och jag gjorde en "stenbro" utflykt. Hörde och såg sångsvanar efter vägen. Det verkar vara lite oroligt för dem. "Va faan... blir det aldrig vår någon gång" tyckte jag de skrek när de flög över


Vi har sett denna vackra stenbro förut. Hos Riksantikvarieämbetet heter den "Visnum 26:1"



Riksantikvarieämbetet skriver vidare "Stenbro, ned vägbank, 169 m l (SÖ-NV). Stenbron är 30 m l (SÖ-NV),7 m br och 3 m h. Kallmurad av, 0.2-1 m st, tuktade stenar. Ett spann, 4 m l (SÖ-NV) och 1.5 m h. På båda sidor om bron finns kallmurade "räcken", 10 m l (SÖ-NV), 1 m br och 0.5 m h. De är kallmurade av 0.2-1 m st tuktade stenar. Vägbank, 140 m l(SÖ-NV), 5 m br och intill 1 m h. Vägbankens fortsättning i SÖ är bortschaktad och allt som återstår är en stenrad. Vägbanken är beväxt med unga granar.



Det är en fornlämning och enl det begreppet ska den då vara gjord innan 1850



Fantastiskt fin





Vi följde en väg som kom från ett annat håll och som anslöt till den gamla vägen strax innan bron. Intressant att tänka sig att man gick och drog vagn förbi här en gång i tiden för att kunna ta sig över längre fram vid stenbron



Baksida i skuggan



Riksantikvarieämbetet skriver om den vackra bron över Letälven (från 1817)... "Stenbro, över Letälven, 98 m l (NV-SÖ), 21 m br i NV änden, 11 m br i SÖ änden, 7 m br på mitten och 4 m h. 5 valv, halvcirkelformade med 12 m diam. Räcke av smidesjärn, 0,85 m h. På brons mitt järnplattor; på SV sidans platta står: "Gräns mellan Örebro och Carlstads län". På NÖ sidans platta står: "MDCCCXVII". 

Det fanns tidigare en träbro över Letälven men lite mer norrut som var byggd 1751. 



På ena sidan Värmland och och på andra sidan Närke. Länsgränsen mellan Värmlands och Örebro län går dock någon km tidigare mot Värmland. Pratade med en boende. "Vi är Värmlänningar vi som bor i Åtorp!"



Enligt sägen och anteckning hos Riksantikvarieämbetet kan man läsa.....  När byggnadsställningarna till bron togs bort lät dess konstruktör ha sagt: "Den håller aldrig". Varefter han gick till skogs i förtvivlan och hängde sig. (Sagesman: Axel Nilsson). Samma sägen som kring Karlstad bron



Här gick gamla landsvägen till Åtorp och vidare mot Örebro. Vägen bredvid med betongbro byggdes på 50-talet berättade kvinnan i huset bredvid. Hon berättar vidare att vattnet i ån Visman kan svämma över rejält på våren. 



På Riksantikvarieämbetets språk heter bron Visnum 20:1. Kvinnan som äger marken och bron... ? berättar att de gamla stenbroarna behöver användas. Om de inte gör det häver sig bron och stenkilarna lossnar. Bron är reparerad för något år sedan då den höll på att säcka ihop berättade hon. Bron är fornminnesklassad och det ekonomiska bidraget från staten för att hålla den intakt och i skick var "mindre än minimalt"



Men hon berättade att bron här som är byggd 1722 ska vara byggd med hjälp av ryska krigsfångar.... och vara samtida med stenbron i Åtorp. Den senare är dock byggd 1817 och 100 år efter. Det stämmer i alla fall inte om arbetet istället gällde träbron som låg ungefär på samma ställe. Har kollat lite kring krigsfångar.... och helt obekant för mig

"Karl XII:s ryska krigsfångar

Under stora nordiska kriget 1700–21 tog Sverige ett stort antal ryska krigsfångar. Meniga soldater, officerare och diplomater satt ibland upp till tjugo år i fängsligt förvar – under högst varierande förhållanden". 



tisdag 27 mars 2018

180327 Glumshammaren

Gjorde ett besök i Glumshammar som ligger i Kristinehamns östra delar. Ville besöka ruinerna och det som finns kvar att se av det gamla bruket Glumshammaren. 


Har faktiskt varit här i närheten en gång tidigare på uppträdande i Glumshammar hembygdsgård... 


Platsen var inte svår att hitta. Verkar på kartan som hembygdsföreningen hade satt upp att vägsträckningen vid bruket gick på ungefär samma ställe som idag. Visserligen snö nu men pratade lite med några personer senare och det finns i stort sett inget kvar att se av varken hyttan eller hammaren. 


Inget är heller kvar som visar vart dammen var belägen. Kartan ovan visar det dock tydligt



Fanns ett äldre hus av något slag. Satt en vilddjurs kamera framför.... 


Glumshammar gård förföll och är nu riven. Tror det var 2009. Uthus och ladugård finns fortfarande kvar och visar att det nog var en stor gård som låg alldeles bredvid och kanske tom ägde bruket


Troligen var bruket en del av Glumshammar gård



Från den tiden när det gick att åka spark..


Vedhuggnings-maskin. Tänk om man idag skulle berätta för de som använda den att det numer är mer eller mindre förbjudet att elda med ved... 


Såg detta vackra hus när jag kom och gick sedan fram lite senare. Det visade sig vara Missionshuset i Glumshammar. Det var missionshus fram till för bara 1 år sedan men idag är det lager och en plats där man sorterar kläder etc för behövande i öst Europa. Pratade lite med några kvinnorna, Ann-Margret ?, som jobbade med detta


Fantastiskt vacker byggnad både på ut och insidan


Fick tipset att åka och prata med Stig, som inte var hemma men vi pratade om förr på telefonen i alla fall. Såg att ladugården i närheten var byggd av sk sinnersten. Restprodukt från järnframställningen 


Min farfars och farmors jordkällare etc i Edebäck var också byggd av sinnersten. Måste vara en restprodukt i en hytta när man gör tackjärn av järnmalm. 



 Finns mer information om Glumshammaren på min blogg. Har även uppdaterat den siten med en del av dessa bilder. Såg också den fina stenbron efter vägen som jag var fram till på tillbaka vägen.


Här gick landsvägen över bron så sent som 1960 läste jag på en skylt. 





Lika fin och stabil idag som när den byggdes. Tom vacker vilket inte är ett adjektiv man kan använda om en modern och betonggjuten bro








tisdag 20 mars 2018

180320 Älvbro bruket

Håller med mitt järnbruksprojekt eller vad man nu kan kalla det. Lite otålig att snön ligger kvar så länge så jag tänkte ta de lite mindre viktiga... Älvbrons hyttruin vid Varnan strax utanför Kristinehamn kan väl ändå inte vara något....


Batteriet i kameran dött.... Nja, har ju mobiltelefonen också som tur är. 


Går intressanta vandringsleder förbi här. Lagom avstånd in till stan men lite för mycket snö i skogen för att det ska vara trevligt att gå


Funderade en stund vart själva dammen låg. Den måste ha legat där jag står på bilden och vattnet hade troligtvis letts ned till hyttan längre ned men en tub eller liknande för att maxa fallhöjden. 


Markering att det är ett industriminne men platsen är igenväxt. 


Det var inte alls något fjuttigt liten obetydlig ruin efter ett litet bruk. Det är ganska mycket kvar och det var nog förhållandevis en ganska stor verksamhet här


Fundament och kanaler finns kvar





Tycker nog faktiskt det är lite dåligt att kommunen inte sköter detta bättre. Det är en mycket intressant plats




Kanske 500 m söderut mot samhället ligger denna bro. Undrar om det är den som har gett platsen namnet. Älvbron



Syns att den har blivit förstärkt i modern tid... så det gick även modern trafik över den för inte så länge sedan







måndag 5 mars 2018

180305 Spjutbäckens bruk

Spjutbäcken blev mitt första dokumenterade industriminne som jag besöker efter att ha jobbat med mitt lilla projekt. Ser nu på platsen med lite andra ögon än vad jag skulle ha gjort för en månad sedan. Ser trolig gammal vägsträckning, anläggningar som inte fanns då plus många andra saker som jag inte har tänkt på förut. Ingen skylt som talar om att det finns ett industriminne här...


Inte heller någon skylt på plats som berättar att här låg faktiskt ett litet bruk. Bl a en stångjärnshammare för att bearbeta tackjärnet till smidbart järn. Tackjärnet kom från Karlskoga och malmen till hyttan i Karlskoga från Persberg.  Det fanns även en spikhammare här under 1800-talet. Finns mer info via en länk längst ned på denna sida. 


Skulle gissa att dammen låg lite högre förr så man kunde utnyttja fallhöjden maximalt. 


Fick tillåtelse att använda en bild på Sören Andersson (längst fram), hans bror Sune och resten av familjen från 1957. Mycket intressant då man tydligt ser att dammen var uppdämd högre på den tiden


"Spjutbäcksbron"


Det var ett sk hammarbruk med vattendriven stångjärnshammare. 



Min första bild dokumentation från egna projektet Värmländsk tidig industrihistoria. Har en egen blogg för just detta som du gärna får titta i, ha synpunkter på