170311 Costa Rica - Dag # 12

Efter frukost åker vi till nationalparken Cahuita som ligger bara någon km från hotellet. Ganska liten och här finns badgäster blandat med naturfotografer. Vissa har stövlar på sig och vissa går i flipflop. Å andra sidan tror jag inte flipflopparna planerar att avvika från stigen. Första gången som jag reflekterade över att jag också är på en slags semesterresa.... En av få bilder där jag använde vidvinkeln. 

Entré skylten. Vi följde en guide in i parken som visste vart alla djur och insekter fanns. En del är mycket svårfotograferade i blåsten. 

Den här hittade jag på egen hand....

Jesusödlan vet hur det blir en bra och skarp bild. Sitter helt blickstilla tills man är klar

Det var denna som vi i första hand kom hit för. Ögonfransorm lär det finnas det gott om just här. Såg en annan också som låg på samma sätt fast 5 meter upp i ett träd. Den här fanns inne i buskarna alldeles bredvid stigen. 

Banan spindel benämnde man denna stora spindel men den såg jag vid hotellet

Två dubbelrum bredvid varandra. Jag bor i den högra "två rummaren". Mycket bra och trevligt ställe och man somnar gott när man lyssnar till vågbruset från havet 50-100 meter bort

Restaurangen är utomhus... med havet i bakgrunden. Såg ingen som badade utan man höll till i poolen. Vi åt bara frukost här

På kvällen när vi skulle iväg igen såg vi denna "svart vita" uggla. Frihand och ISO 6400 samt underexponerad 1 bländarsteg för att kompensera de skarpa ljuset från LED lampan. Att det överhuvud taget blir bilder....

Vi möter upp guiden igen från förmiddagen när vi äter middag vid en restaurang på väg dit vi ska. Han ansluter på motorcykel. Det var bl a denna stora bullfrog vi var på jakt efter i mörkret. Pga ljuden gick det inte att ta miste på att vi var i grodland. Ser alla insekterna som svärmar runt oss i lampskenet. Tror det till och med det är värre här än hemma runt midsommar. Myggmedel lindrar i alla fall och är ett måste

Vi såg många andra nattaktiva insekter under kvällsvandringen. Bl a en svart stor gräshoppa eller om det är en vårtbitare

170310 Costa Rica - Dag # 11

Ny plats idag. Vi åker efter frukost mot nationalparken Cahuita och Hotel la Diosa. Det var intressant att se havet och åka längs Costa Ricas östra kust längs den karibiska sidan. Hotellet ligger här: 9.750197, -82.860124

Stora bananodlingar på bägge sidorna om vägen när vi åker. Blå plastpåsar kring själva bananstocken vid varje träd. Man sprutar visst in gas i påsen för att döda parasiter och skadeinsekter.... Passerar förbi hamnstaden Limón och ser alla container upplägg efter vägen. Många välkända namn och loggor från affärernas fruktavdelning. 

Någonstans efter vägen från Tirimbina stannar vi hos ytterligare en privat markägare, naturfotograf och guide för att ta bilder i hans omgivning. Det är nog svårt att på egen hand kunna fånga upp dessa personer som kan och har något bra att visa. Ingen stor skylt vid vägen precis. Blågrå tangara även idag....

Är inte säker på vad denna art heter. Flera är snarlika. Får uppdatera om jag får hjälp

Kiskadi

Blågrå tangara

Har sett och fotat många olika arter av kolibrier. När jag går igenom bilderna visar det sig att det nog ofta är några arter som jag lyckas få skarpa. De som sitter still mer än 1 sekund. De är generellt svåra....

Trodde det skulle vara lätt att artbestämma denna, men.....

Kortnäbbad duva

Vet inte helt säkert. Får anstå tills vidare

Bilder även idag av den röda grodan

Tog med denna bild på guiden där han har plockat upp en för att man ska kunna se de rätta proportionerna. Grodan är inte speciellt stor..

Glasögon uggla som vi får gå en bit in i djungeln för att få se. Fantastiskt!

Hade behövt de höga bootsen på idag. Lerigt ... Guiden tar oss vidare och berättar att här sitter föräldrarna till ungen ovan. Han verkar kunna skogen som sin egen ficka

White- collared manakin. Guiden visste vart den spelade och pekade ut platsen för oss. Vi väntade och fågeln kom, satte sig och efter en stund började den flyga runt i en "3-kant" mellan grenarna och hade ett mycket speciellt läte för sig. Tror den använde / knäppte med stjärtfjädrarna för att åstadkomma det

Vi hade tidigare också försökt se och fota denna speciella fågel. Idag lyckades det i alla fall

Högt på min rese önskelista stod att få se och fota kolibrier. Det gavs i alla fall många tillfällen till det

Det är inte svårt att bli fascinerad av dem

På kvällen när vi är framme vid nya platsen och hotellet gör vi en kvällsvandring i omgivningarna och längs havet. Vi fick se en snale eater på ett palmblad. Den ska vara helt ofarlig för oss

Det är mycket som händer på en dag. Många intryck att sortera och många bilder att försöka få över till datorn. Formaterar kamerans 2 SD kort på sin plats i kameran varje dag för att eliminera ev skriv problem. Får lära mig att man inte ska kolla och ta bort enstaka bilder. Man defragmenterar då SD kortet och kameran skriver långsammare från bufferten

Batterierna till kamera, dator, LED lampa och blixt behöver laddas under natten. Har med mig svensk grenkontakt samt en konverteringskontakt som jag har haft länge. Den passar även till el kontakterna i Costa Rica som påminner om de i USA. Den verkar tyvärr efter flera dagars användning "bli lite lös i hullet" och är nog inte av någon speciellt hög kvalitet. 

Vilka problem det skulle bli om den slutade fungera... Ska kolla mer noggrant och köpa bättre kvalité för att vara säker på att detta inte krånglar. Även en reserv. Kan ju ödelägga hela resan att inte kunna ladda alla batterierna som man har tänkt

Ligger och lyssnar ett tag till havet med öppet fönster men som vanligt somnar man inom någon minut

170309 Costa Rica - Dag # 10

Ny dag vid Tirimbina reservatet och Tirimbina Rainforest Lodge. En av de rostnäbbade tukanerna som håller till i närheten av där vi bor

Vi besöker "William", hans fru och deras privata skog. William vet vart allt och alla finns i hans skog. Sengångar ungen är kul att få se. Får reda på att malarna runt om honom lever i symbios med dessa djur. Sengångarna går ned från träden för att göra #2 och i spillningen lägger malarna äggen

De rör sig på ett speciellt sätt. Som en enda lång, jämn och något långsam rörelse. Tyckte personligen att de klättrar effektivt. Det är dåligt med ljus men att slå en blixt i ögonen på denna vackra varelse är inte att tänka på

Den rödögda bladgrodan är verkligen kul att få se och även fota. 

Tyckte det var intressant med de speciella transparenta ögonlocken

Står inte så nära att det stör. Den ruvande fågeln känner sig inte hotad

William visar oss vita fladdermöss som hänger under ett palmblad och väntar på att det ska bli mörkt

Jesus ödlan ligger och slappar

Vet inte vad denna insekt heter just nu. Den var i alla fall gigantisk

William och hans fru föder upp vissa fjärilsarter. Morpho fjärilarna ingår i familjen praktfjärilar. De slår tyvärr nästan alltid ihop vingarna när de sitter

Tror det är Williams fru som ägnar sig åt fjärilarna. Hon var med och visade mig när jag fotade samt berättade om dem. Det var dock sen eftermiddag och för lite ljus. Även för blixten

Tog bild med mobilen på kakao frukten. Har inte sett den på det här sättet förut

De hade många träd. Vi fick smaka på fruktköttet runt om de många kakao kapslarna som finns i varje frukt. Det går dock inte att bita sönder och smaka på själva kakao bönan. Den smakar bittert. 

På kvällen är det kvällsfotografering igen. På hängbron över floden till reservatet möter vi tvättbjörnar som inte ännu har observerat att de inte är ensamma. De tvärstannar dock efter ett tag och rusar tillbaka och ner för spiraltrappan....

Så fick vi äntligen se den. Lansormen som vi har pratat så mycket om och kollat efter flera kvällar. Hur guiden som går först ens kunde se den i mörkret bredvid stigen är för mig obegripligt. Den här är nog upp mot 1.5 meter men den kan bli 2.5 meter lång. 

Den är aggressiv och står för de flesta ormbetten i regionen. Ser på Wikipedia att den finns i hela mellan Amerika och i nordligaste syd Amerika. Enl samma källa dör ca 2500 personer varje år av bett från lansormen. 

Det är inte helt lätt att få till bilderna i mörkret med bara ljus från en ficklampa. Ljuset är svagt för kameran och man behöver använda höga ISO värden samtidigt som man behöver minus kompensera bländaren med minst 1 bländarsteg. Dessutom vill man inte använda makro objektivet..... det blir för nära

170308 Costa Rica - Dag # 09

Vi är kvar vid fina Tirimbina nationalpark. Först en tidig morgontur över hängbron in i reservatet 

 Över Sarapigui floden 

Pale billed woodpecker eller det konstiga svenska artnamet Mayaspett 

Inte jätteskygg men å andra sidan hade den inte lust att posera. Det är inte många sekunder man har på sig i det sparsamma ljuset

Tror den kallas Hump-nosed pit viper. En av anledningarna till att vi är tillsagda att ha med stövlar eller höga kängor. Komma man för nära och den hugger är det inte att leka med. De flesta ormar är heller inte stora och de smälter väl in. Svåra att se och det är därför som guiden går först. Även om jag bara står drygt 1 meter bort och man pekar på vart den ligger ser jag den först inte. 

Guiden märkte ut platsen där ormen låg för andra grupper eftersom den kan ligga stilla här i flera dagar och vänta på byte

Ytterligare en motmot att "pricka av". Denna art kallas brednäbbad motmot

Normal posé i gruppen. 

Tror det kan vara just denna vi fotar här. En röd groda... 

Vi gör en ny tur in i naturreservatet senare på eftermiddagen när det börjar skymma. Vi hittar en grönsvart pilgiftsgroda strax innan bron. De är inte stora och därmed svåra att försöka följa och fota i lampljuset när de hoppar omkring i mörkret nere bland löven. 

Det fanns stora nät uppspända för fladdermössen. Har inget med turisterna att göra utan har andra mer vetenskapliga skäl. Guiden hämtade i alla fall någon individ som de "hängde upp" på en gren så vi skulle få se och ev hinna ta en bild av

De flesta ormar är som sagt små. Vet inte just nu vad denna art kallas

Tror att det var första kvällen jag såg de ca 20 cm breda vägarna som bladskärar-myorna har gjort rena. Vilken fascinerande motorväg och myller av blad och myror. 

Den stora spindeln fanns nära restaurangen