Henrik är hemma. Vi gör en utflykt till Pershyttan och sedan Nora.
Har hållit på under flera år med industri historia i landskapet Värmland. Följt Jalmar Furuskogs doktorsavhandling. Vattendrivna industriminnen i Bergslagen valde jag att lämna utanför min inventering inkl besök.
Just vad gäller Pershyttan tror jag det var ett misstag. Det är ett komplett museum som visar allt. En intakt hytta. Ett helt bruk. Allt är kvar. Kolhus, stånggång osv samt även brukskontor och arbetar bostäder.
Verkligen sevärt!
Vi gick runt på området. Imponerande välskött. Har aldrig sett så många turister vid en hytta
Det finns en kvarlämnad och intakt sk stånggång.
Ett enormt vattenhjul som drev stängerna växelvis. Minst 5 meter radie på hjulet eller ung 10 meter i diameter. Imponerande
Vattnet som drev hjulet ovan. Arbetarbostäder som idag nog är fritidshus.
Tror inte att bostäderna som finns inom området är för permanent boende. Men för fritidsboende kanske
Driften vid hyttan upphörde så sent som 1953
Tereza framför kolhuset. Det är det första kvarlämnade kompletta kolhuset jag har sett. Enorma mängder träkol som gick åt
Sveriges första normalspåriga järnväg fanns i Nora. Träkol och tackjärn bl a kördes här på järnväg
Denna tavla över hyttor och gruvor i Bergslagen ska jag "följa". Rättare sagt kommer jag att besöka några av de platser som är utpekade. Det är ju ett "världsarv"
Som sagt. Under 600 år var järnet ryggraden i Sveriges ekonomi. Många generationer som slet vid hyttor, hammare och i gruvorna. Sveriges anseende som industrination kommer från den perioden. Sverige som blev känt som ett land av entreprnörer och uppfinnare kommer också från denna period och området i Bergslagen. Inte att förglömma att även Värmland bidrog med samma sak.
Vi hade en betydande del av järn bruken och gruvorna. Uppfinngar och utveckling som skedde i bl a bruken i Munkfors och Storfors som var "stora". Idag är det kanske svårt att se och förstå när man passerar de gamla bruksorterna
Vi avslutar vårt Nora besök denna gång med fika vid ett utecafe i själva Nora. Våfflor med Nora glass. Trevligt. En mycket konstig växt fanns i cafeets trädgård. Planterat naturligtvis men märklig och inget jag har sett förut.
Sent på eftermiddagen åkte Henrik och jag till Björnrukan för att bada. Badplatsen vid Väse trakten. Har inte badat på flera år men det var faktiskt skönt. Ca 20-22 grader i vattnet.... Det är jag som vinkar på bilden nedan.
Lite med folk på kvällskanten. Fin plats med många minnen. Framför allt från när Henrik och Fredrik var barn
Känns faktiskt helt rätt att tänka båt igen när jag stod här och blickade ut över Vänern, Blir nog en nästa sommar. Har ju redan köpt båtplats
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar