180614 Arvika (2018 #23 Totalt #82)

Vi hann inte så mycket längre eller rättare sagt, vi gjorde inte så mycket mer än att vi åkte och stannade vid Ingestrands fina camping i Arvika. Parkett plats och utsikt mot Glafsfjorden

Kommer ihåg från min Komrev tid att campingen ägarmässigt är något annorlunda än de flesta andra campingar. Den ägs och drivs av Arvika kommun. Kollade och såg att det gör de fortfarande. 

180610 Filipstad (2018 #22 Totalt #81)

 Bolhyttan ligger nära Mangenbaden. Vi blev "utskällda" för något som vi inte förstod av en kvinna men träffade dock samtidigt på en trevlig man som tog oss med till sin bror som hade mycket att berätta om platsen. Bla gick en sk stånggång längs hela dalen berättade han till ett vattenhjul som drev något vid hyttan. Ca 100 dagar om året räckte vattnet till för att driva hyttan. För inte så länge sedan var byggnaden högre men så rasade ena väggen. Han berättade att många av de som arbetade vid hyttan bodde inte här utan gick mellan de olika anläggningarna och "sökte jobb". 

Åkte tillbaka till där vi var i förrgår för att se om vi såg lika många fjärilar och sländor som då. Nja, men det var ändå rätt många efter vägen. Det går en å bredvid vägen vilket är förklaringen till mångfalden. Det var denna som vi ville "fånga" på bild. Blå Jungfruslända kallas den. Hanen är blå och honan är brun

Svavelgul höfjäril 

Kungstrollslända

En groda också

 Nästa anhalt var Torskbäckshyttan. Det var en överraskning. Så fint bevarad stora delar av anläggningen ändå var. Inte mycket vatten som rinner i Torskbäcken längre. Vi var inte upp till dammen och tittade. Det finns nog en förklaring där varför det inte rinner vatten i bäcken längre. Det behövs ju inte heller längre. 

Hyttan och rostugnen lär det väl vara. Finns avfotograferad beskrivning av platsen nedan

Tänk om man kunde få se hur det gick till här då det begav sig. 

Det finns en damm i närheten men nästan inget vatten leds förbi hyttan idag

Tereza hittade en av sina favoritblommor. Förgätmigej 

Allt är inte kvar av hyttan / bruket men väldigt mycket

Det är jag som går där framme....

Länkarna till resp hytta finns men behöver överarbeta informationen och komplettera med bilder. Blir mycket att göra när man kommer hem.....

180609 Mangenbaden (2018 #21 Totalt #80)

Besök vid resterna av Yngshyttan (länk) låg på agendan idag. Åkte fel - som vanligt - men det gjorde inte så mycket. Yngshyttan ruiner kunde vi tillsammans med en närboende vi pratade med lista ut vart det låg när vi kollade på Riksantikvarieämbetets karta. 

Vi hittade hit till slut. Dammen bredvid som alltid finns för att kunna utnyttja fallhöjd och vatten så länge som möjligt var i alla fall kvar som då. Det är dock inte mycket som syns av hyttan. En stor hög jord och grus och nedanför stora kullar av slagg. Troligen låg det även en hammare på ung samma ställe. En ganska stor verksamhet här en gång i tiden

Den som jag pratade med berättade att där vi åkte fel finns en gruva som numer är nedlagd. När den lades ned blev de anställda istället lovade jobb i den närliggande Persbergsgruvan. Då sa arbetarna i Persberg att "hit vill vi inte ha några Kalhyttingar som ska ta jobbet i från oss". Det intressanta är att avståndet mellan de två samhällena är ung 1 km.... Personen bodde i ett äldre hus som en gång ägdes av "Steg-Erik". Det Erik gjorde på fulltid var att tillverka långa stegar av granslanor som sedan användes till gruvan i Persberg

Såg denna snok som vi skrämde upp och gled ned i vattnet och försvann. Hade fått bättre bilder om jag inte hade haft så mycket kameror att ta hänsyn till... 

Åkte sedan till Långban och naturreservatet Tibergs udde som finns ute på udde i sjön. Mycket torrt och nästan inga blommor. uppbränt är väl ett passande ord. En del blommor fanns dock upp bland träden i halvskuggan

Gruvan har vi nu sett flera gånger. Intressant plats

men hyttruinen har jag/vi inte sett tidigare av någon konstig anledning. Mycket välbevarad och som ett museum. 

Just här i Långban (länk) vid hyttan har jag inte varit förut. Vet att det är födelseort för både uppfinnarna John Ericsson och Nils Ericsson men visste inte att det var så vackert här

Mycket att se kring hyttan

Kunde även gå in

Denna bild fanns utanför. Den kan man stå och se länge på och ha många tankar och åsikter om. En svunnen tid med troligen andra sätt att se på människor. Nytt för mig var att så många av de som jobbade inom gruvnäringen eller framställning av tackjärn och stångjärn var med i den stora utvandringen till Amerika. Inte bara drängar och andra inom jordbruksnäringen. Undrar om barnen på bilden hade något val när bruket behövde mer folk eller när föräldrarna ville ha hjälp med ekonomin. Det är lätt att tänka sig att det var svårt på många plan

Vi fikade vid John Ericsson gården. Fick några "flashbacks" eller vad man kan kalla det när vi satt på trappan i skuggan och tittade ut. Inifrån hördes ett radioprogram med flera gamla svenska traditionella sånger från 40 och/eller 50-tal. Sven Bertil sjöng den ena efter andra låten efter sin pappa Evert. Kanske var det radioprogrammet "Sommar" eller en CD eller minnespinne. Mindes och kände något odefinierbart saknat men trevligt från en period långt tillbaka och ett Sverige som var då. 

Bilden tagen med mobilen och snart vete tusan om man egentligen behöver något annat att ta bilderna med

De serverar lunch här också. Vi hade just ätit... vilket var synd för det såg verkligen bra ut

Denna skylt var vänd inåt och antar att det händer att man vänder på den

Långbansändehyttan (länk) hittade vi ganska lätt. 

Den var tom utmärkt på plats

På andra sidan gamla vägen fanns det mycket kolstybb eller liknande i marken. Antagligen låg kolhuset här. Träkolen som man använde låg inomhus...

Gamla vägen söderut mot Långban. För inte så länge sedan kunde man åka den och komma ut på vanliga vägen igen. Inte idag.... Kunde inte vända och fick backa någon km. Lite yr i mössan efter att ha backat så långt med hjälp av backspeglarna men inga problem egentligen 

Tereza fick en bild på denna vackra fjäril medan jag letade hyttruiner

Vi åkte till fina Mangenbaden för att övernatta. Personen till vänster om tallen heter L-G

Fick plats på "gräddhyllan" som det heter där vi står. Vår bil i mitten 

Liten baktanke var det ju med platsen. Var här som barn och har en del minnen härifrån. Även campat här i pappas husvagn senare i livet med Henrik och Fredrik. Barfota spatserande efter stranden blir en annan stil när man ska längre upp. Lite spretigare gångstil bland tallbarr och tallkottar. Det minns jag också från då.... Undrar hur många badgäster som egentligen gör sig besväret att gå med vinklade nakna fötter samt höga knäuppdrag till badtoaletten.... ? Det är väl någon promille urin i badvattnet här... som det väl är på alla stora badplatser

180608 Hällefors - Filipstad (2018 #20 Totalt #79)

Vi fricampar vid Knuthöjdsmossen. Går upp kl 02.00 för att kunna gå ut där vi kollade på igår innan solen går upp. Vi sitter kanske någon timme på platsen vi valde ut igår kväll men inser att just här finns nog inga smålommar. 

Vi flyttar oss och så får vi se några som inte verkar ha sett oss. Cirkulerar runt en liten ö och till slut är det tillräckligt ljust för kameran även om den är inställd på 1600 ISO

Fantastisk upplevelse

med alla andra aktiviteter och ljud under morgonen

Tereza tar en bild efter solen har gått upp. Men då är det redan över

Passar på att besöka Dammhyttan (länk) i närheten eller som den också kallas Damshyttan. Komplettera med info och länk till min site hemma senare

Vi hade lite svårt att förstå var den fanns även med hjälp av koordinaterna. Frågade och pratade länge med en som visste mycket. Vägen var avstängd så vi fick gå någon km. Han berättade att kanske 50% av de som bodde i Dammhyttan vid den stora järnbruksdöden under mitten / slutet av 1800-talet lämnade Sverige för Amerika. Han berättade om känslosamma Amerikabrev från början av 1900-talet. 

Så hittade vi den till slut. Behöver kolla lite mer men tror inte detta är lämningar efter hyttan utan efter vattenhjulet till en kvarn som ska ha legat på ung samma ställe. Såg slaggrester i en parallell bäck eller å och den kan ha legat där istället. 

Materialet från hyttan kan ha använts när man byggde vägen där den går idag

Ansvarig för hyttan eller kvarnen... eller båda bodde nog här

Huset låg alldeles bredvid där vattenhjulet en gång satt. Man kunde även se att vägen var dragen annorlunda förr. Den följde mer naturen och att göra broar för att tjäna några 10-tal meter var nog för omfattande. 

Vi gick längs en lång backe som jag fick reda på kallas "pustbacken"... den är mycket lång och säkert tung för hästarna när man transporterade både malm och tackjärn utefter den. Fick reda på att det fanns en järnväg i närheten där hästar drog vagnarna. Den lades ned och bröts upp efter att inlandsbanan hade anlagts. 

Så mycket fjärilar och sländor på ett och samma ställe har vi inte sett på länge. Hade tyvärr glömt att ställa tillbaka ISO talet på min kamera och funderade lite på varför mina blev överexponerade... Tereza lyckades bättre.

Lite sen men ändå lunch i det fria. En mindre husbil har framförallt två fördelar. Smalare naturligtvis men man klarar av att vända den med små marginaler. Backa flera km om man inte kan gör man bara en gång

Trodde att jag inte hade med Saxå hyttan i min sammanställning men det hade jag. Att jag hade missat den skulle inte vara konstigt men att Furuskog som 1924 skrev sin bok och inventering och som jag har använt som grund skulle ha missat den. Det hade varit konstigt - mycket konstigt. Ingen av "oss" hade missat att den låg i Värmland. Den ligger nära gränsen men ändå både i landskapet och länet Värmland. Ska visst också bo en kändis på Saxå herrgård.... 

Vilken jättefin plats och så fint hyttan har behållits. "Kändisen" på Saxå herrgård växte lite när man lätt kan se hur fint hyttan är bevarad. Hur har jag bara kunnat åka förbi alla dessa år utan att kolla

Fantastiskt att kunna gå omkring här och det märks att de som "äger" och sköter detta är stolta över hyttan och dess historia

Många lämningar i och på marken

Faktiskt en av de bästa och trevligaste hyttruinerna jag sett...

Örlingshyttan (länk) var även den svårlokaliserad. Fick fråga till slut och fick samtidigt reda på att det är fråga om två anläggningar. En hytta och kanske drygt 500 meter nedströms älven en hammare. Troligen en ganska stor arbetsplats en gång i tiden. Vem kunde tro det

Dessa gamla vägar som följer naturen så fint. Känns när man tänker på att så många människor och hästar har gått här. 

Flera dammar för att kunna utnyttja fallhöjden och behålla kraften i vattnet så länge som möjligt under året

Örlingshyttan var svårare att lokalisera men det gick till slut. Det blev till att kliva och snubbla ris. Stora slagghögar men inget av själva hyttan finns kvar. 

Dammar även här för att man skulle kunna utnyttja fallhöjden maximalt både till hyttan. Behöver komplettera och lägga till info från idag till min site om alla fyra ställena. Länkarna kommer senare

Vi campar i Filipstad. Strax bredvid Storbro hyttan. Väldigt fint och trevligt. Samma sak som vanligt. Man tror att man kan sitt landskap och så upptäcker man nya och fina ställen varenda dag. Platser som man inte ens visste om fanns

En sådan solnedgång det var här. Så här tidigt på sommaren så var det egentligen solnedgång hela natten