Tereza ville gå till sin frisör och klippa sig etc. Jag hängde med och passade på att klippa mig jag också. Lite "pyssligare" än hemma och ca 1/4 av priset
onsdag 24 februari 2016
160220 Dag #41 Fortaleza
"Hemma" i Fortaleza igen. Mycket att ta reda på, tvätta och göra. Internet funkade inte på Fernando de Noronha vilket man saknade så det blev lite pill med det. Bild tagen i köket i Tereza´s och Fatima´s hus
tisdag 23 februari 2016
160218 Dag #39 Fernando de Noronha
Näst sista dagen på Fernando de Noronha. Vi planerade att
åka till Praia Porcos. Efter lite letande och frågande insåg vi att man inte
kan åka fram till just den stranden. Man får gå den sista halva kilometern som egentligen inte är något problem. Men stigen var stundtals
för "vass" och svår för badskor så vi blev kvar vid Cacimba do Padre och de ”två bröderna”
som vi såg några dagar tidigare
Badade naturligtvis och det gällde att passa på - sista bad
dagen på Brasilien resan. Vattenströmmen ut från stranden var mycket stark ju
närmare bröderna man gick. Gick inte att hålla emot utan man kanade utåt på
fötterna i sanden. Inga problem, det var bara att vänta på nästa våg in och
utnyttja den
Det kom en regnskur men den gick snabbt över. En kräfta gav
sig iväg mot vattnet. Pinnade iväg snabbt och det var svårt att hinna med
På samma sätt som igår vid en annan strand kom det fiskare
med sina små nät som de kastade ut. Samma fiskar (Sardine) också
De slängde även en del av fångsten till fåglarna. De visade
oss hur man matade med pinne och Tereza testade också. Det är hennes arm på
bilden nedan
Flera arter som tiggde – eller rättare sagt - höll sig
framme och allt var helt ljudlöst
Ytterligare
en art som var i närheten men den var mer skygg….
De är 1 m långa och har en
vingbredd på 2.2 m när vi läste på. Denna art landade aldrig
på stranden utan höll sig hela tiden flygande. Arten heter fragata magnifica
Som på ett givet tecken var det över. Inga fåglar mer. Alla
var borta fastän vi stod och viftade med mer småfisk. Mäktig och märklig
upplevelse på flera sätt. Det perfekta objektivet just här var mitt makro 105mm…
Tele objektivet hade jag testat förut men fåglarna kom stundtals för nära… och
några är ju inte små precis
Handlade lite, lunch på vanliga stället. Märkligt dyrt
idag. Visar sig att det nästan alltid blir billigare när Tereza är med och
betalar… Lämnade tillbaka bilen till ägaren som passerade förbi hotellet. Läste
på lite innan vi kom och det stod att det går alldeles utmärkt och till liten
kostnad att ta sig runt på ön med buss som går kontinuerligt på de få
vägarna.
Det stämmer men inte helt. Det
blir ganska jobbiga promenader i värmen att från huvudvägen och busshållplatsen ta sig till de olika
badstränderna etc med kamerautrustning, vattenflaskor och badpackning. Ibland är ordet "väg" att ta i. Den tog sig dock fram överallt och körde inte fast tack vare de breda bakhjulen
Blir man kvar en hel dag på samma ställe är
bussen troligtvis helt OK. För oss - perfekt med denna typ av bil men som sagt lite dyrt…
måndag 22 februari 2016
160217 Dag #38 Fernando de Noronha
Dagen började inte helt bra. Nycklarna till bilen var
försvunna. Letade och letade. Till slut lyfte vi på en hel bänk i hotellrummet och
petade med enbensstativet… och där inunder hade de smugit sig in av någon
outgrundlig anledning. Många bekymmer mindre….
Vi åkte till Praia Atalaia för den ska vara en av de finaste
platserna att snorkla på. Dörren till stigen var dock låst och det stod att
tillträde sker endast i sällskap med guide. På den här stranden får man tex inte ha solskyddskräm på sig när man snorklar för att inte störa det marina livet... Vi åkte i stället till samma ställe
som igår men gick istället stigen till Baia dos Golfinhos med förhoppningen att
få se delfiner. Vi såg denna Teju efter
stigen
Dessa betydligt mindre som heter Mabuia är det gott om
Denna
fågel ska heta Coconito
Denna vita vackra fågeln heter Noivinha eller Fetärna
Dessa har vi sett många av. Lägg märke till ögonen som den aldrig öppnade under tiden den putsade sig
Vi såg inga delfiner tyvärr. Det är mycket tidigt på
morgonen man kan se dem här. Men vi fick ändå se en raritet. Sköldpaddor som
parar sig. En guide som fanns på plats berättade att det var en hona med fem uppvaktande
hanar som fanns i vattnet nedanför
Vi såg även ett litet djur som lever i klipporna ned mot
havet. Det kallas Moca. Guiden berättade att djuret fanns inte här naturligt från början utan kom hit under tiden ön hade militärt intresse.
Den här arten heter Viuvinha
samma som ovan
Denna fågel heter Ribacã
Det fanns mycket annat att se från Baia dos Golfinhos och
stigen till Praia do Sancho.
Bl a två hajar som sam i vattnet utefter stranden där vi badade igår. De höll visserligen till i bortre änden på stranden och patrullerade av precis där vågorna bröts. Kändes lite olustigt att ha så stora hajar simmande fram och tillbaka så nära de badande. Uppskattar dem till minst 3 meter långa...
Många fina utsiktspunkter utefter stigen.
På eftermiddagen åkte vi till Praia Boldró för att bada och
vänta in solnedgången. Kollade på en man som fiskade med nät. Han hade fem
kattkompisar berättade han som väntar tills han är klar
Följde honom till andra ställen efter stranden och fick vara
med om något speciellt. Han slängde lite fisk till de stora fåglarna som
flög omkring och därefter lät han dem ta en fisk direkt från handen. Fick pröva
själv några gånger och fåglarna hade en mycket fin precision. Var lite orolig
att de skulle missa och bita mig i fingret men det hände aldrig. Det var
snarare så att jag inte ens märkte att fisken försvann. Kände bara vingfladdret
och fisken var borta. När vi tittade på bilderna vi försökte ta såg vi något
intressant. Han matade en specifik fågel. Samma fågel på alla bilderna. En med
avbruten näbb
Vi väntade in solnedgången men det var för molnigt för att
det skulle vara perfekt men mycket vackert ändå
När solen började gå ned försökte vi fota platsen från sin bästa
sida. Även Tereza
Min (LG) bild
Och Terezas bättre bild tagen med mobiltelefonen….
söndag 21 februari 2016
160216 Dag #37 Fernando de Noronha
Praia
Leao blev första stranden vi besökte idag. Vi gick ned och promenerade utefter vattnet. Det kom efter
ett tag en vakt som upplyste oss att vi hade gått innanför en markering där det
inte var tillåtet att vara. Helt OK men det var både svårt att se och förstå.
Vi blev rekommenderade att inte bada här därför
undervattenströmmarna är starka. Fick en känsla att anledningen till omtänksamheten var nog att detta är en sköldpaddsstrand. Det finns sköldpaddsägg nergrävda i stranden. Första gången jag har sett spåren efter
sköldpaddor som har varit upp och lagt ägg. Sanden var också täckt med spår efter krabbor. En del av dem
måste ha varit ganska stora
En
vacker plats och det växte många av dessa som har mycket långa rötter liggande
på sanden.
Kan nog tycka att det är bättre att helt stänga av stranden
om den är viktig för sköldpaddorna.
Åkte därefter till Praia Sancho som vi blev rekommenderade. Helt
fantastiskt vacker utsikt var det första vi såg. Vi läste något som vi även
hade lagt märke till. Vattnet på denna sida ön mörkt turkost med den andra
sidan ön har en annan ljusare turkos färg. Ska bero på att ena sidan av ön
ligger mestadels i lä med den andra inte gör det…
Letade
en stund efter stigen ned tills vi insåg att vi behövde klättra ned i två
stegar. Den ena kanske 10 meter lång och den andra ung 5 meter. Nu var det inga enkla långa hus stegar utan de var mycket robusta. Med räcke etc. Funkande bra men
det såg lite mysko ut när man kollade ned i ravinen. Tereza övervann rädslan
för att klättra ned… Hade vi inte haft klippväggen bakom ryggen har det definitivt varit annorlunda. Sedan följde en lång trappa
Verkligen vackert här. Det låg några båtar utanför
bränningarna som man dök från. Mycket klart och fint vatten.
Tereza innan hon blir översköljd
Enda är att vågorna även driver upp sand
Hade köpt en kamera som tål att vara ned till 10 meter som
vi även tar andra bilder med. En mycket stor våg gjorde att jag virvlade runt
och tappade kameran. Letade men visste att det var lönlöst. En kille med
simfötter och snorkel erbjöds sig hjälpa till. Sam utefter vågtoppen och lyckades hitta kameran! Ca 50 – 100
meter från där jag tappade den. Fantastiskt bra gjort
Det fanns fåglar utefter klippkanterna och i träden. De satt lite avigt till men de var inte rädda över huvud taget för oss som badade.
Tereza lade märke till att näbbarna på denna art hade samma färg som det turkos vattnet
Vet inte vilka arter det är men ska försöka ta hjälp och få reda på det
Inga djur är som sagt speciellt rädda av sig och det brukar
vi prata om när vi träffar på andra besökare på ön. Men djuren poserar ju inte
precis och att komma nära med rätt vinkel med kameran är ändå inte alltid lätt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)