Tereza är till Polis stationen för att hämta det nya passet. Det gick fort att få ett nytt. Vi hade kanske tänkt att gå en gång till längs Nyköpingsån men... Vi åkte istället till Femöre. Bevakningsanläggningen som lades ned någon gång under 60- eller 70-talet
En del av Sörmlandsleden går runt udden. Vi följde den. Inte så långt att gå men hela tiden upp och ned. Vackert och speciellt. Inte folktomt under sommaren men här borde man ändå lätt hitta sin egen badplats om man inte behöver gå sakta ut med fötterna på botten när man ska bada.
Som vanligt är det svårt att överföra vad man ser och känner där och då till ett foto. Har gett upp för länge sedan. För mig är bilderna mer dokumentära. Att kunna minnas när man ser dem någon gång längre fram
Så vackert det ändå är. Så priviligerad man känner sig att kunna få ta del av detta.
Inget gap och flams. Inte ens tjatter. Bara lugnt och tyst
Som sagt... det är nog alltid flera här. Till och med många ibland, Det ser man redan på bilparkeringen. Å andra sidan är det stort här och det sväljer undan. Intressant detta med att hälsa. Märkte skillnaden när vi flyttade till Trosa. Man hälsar väl på varandra i Värmland också men ändå inte samma sak.
Svårt att förklara vad det är som skiljer men här tar man initativet utan att först snabbkolla och jämföra social status. Hälsar direkt och spontant utan upplevd prestige förlust och framför allt - alla hälsar på alla. Tar ögonkontakt. Mycket trevligt och nu har jag vant mig till och med.
Nu åkte vi äntligen fram till Oxelösund för att kolla hur det ser ut där. Större än förväntat. En gång ett fiskarsamhälle. Numer en industriort för tung industri. Skulle tro att jobbar man inte hos SSAB så bor man inte här.
Vi har sett dem flera gånger nu från bilfönstret.. björkarna. Passade på att få bilder när det ändå finns lite gula blad kvar. Alla träd likadana. Jämntjocka och spikraka och utan grenar 5-7 meter upp. Samma storlek betyder nog att de är lika gamla vilket i sin tur betyder att träden, björkarna nog är planterade
Hösten... lite vemodigt är det ju att sommaren och nu även sensommaren är över. Fåglarna har tystnat och flyttar söderut igen. Följer ljuset troligen. Växterna drar tillbaka näringen till roten igen. Fjärilarna syns inte till längre. Trollsländorna kämpar dock tappert ett litet tag till i solen vid en uppvärmd sten. Men har aldrig tyckt illa om den här årstiden. Snarare tvärs om. Kravlös och vacker. Hoppas hoppas det blir kallt och mycket med snö om några månader
