250503 Norge med Henrik

 Vi bor bra. Fin utsikt från fönstret och en liten altan. Men det är lite för kallt för att sitta där just nu. De regnar på morgonen och vi ställer in oss på att göra det vi hade planerat idag även i morgon. Men vädret stabliliserar sig och regnet slutar

Så vi åker upp mot Briksdalsbreen som vi hade planerat. Det är ingen egen glaciär utan en "tunga" av den stora Jotenheim's glaciären. Den är dock lättillgänglig här i Briksdalsbreen. Räknar efter och tror att jag under min livstid... har varit här 5 gånger.

Tar någon timme att gå upp. Går att få åka också men det är inte samma sak. Det har sedan 70-talet gått från en mer eller mindre en enkel vandringsled till att vara trappor, grusväg och anpassat för att vem som helst ska ta sig upp. En turistfälla.... kanske men vackert ändå

Men det är som sagt lika vackert och speciellt ändå

Vi tycker båda att det är lite jobbigt med tanke på att det är uppför hela vägen

Glaciären har krympt sedan jag var här sist. Bör vara ca 15 år sedan tillsammans med Tereza och hennes bror Roberto och hennes syster Fatima

Första gången under 70-talet fanns glaciären en bra bit ut i sjön. Man kunde tom gå in i en ganska stor sal där vattnet rann ned. 

Vi träffade på ett gäng norska unga damer. Vi tog kort på dem med deras mobil och de tog kort på oss med min kamera. 

Vattnet som rinner är ju smält glaciär. Kan vara 1000 år gammalt vatten. I alla fall delvis och i tanken. Hör till att fylla vattenflaskan och dricka

Pizza i Stryn och inköp av kvällsmat. Vi åt buffé igår till middag. Extremt dyrt och så där. Vi fyller magen i kväll med billigare mat

Vi åt på en pizzeria. Vart jobbar norrmännen? Nästan överallt inom service sektorn är det invandrare eller gästarbetare som arbetar. Många polacker. Ingen klingande norska längre. Behöver prata engelska med personalen.... svenska för dem låter antagligen som swahili. En "etnisk" norrman vet jag förstår svenska. 

Samarbetade med Ingebjörg från Kommunalbanken i Oslo under flera år. Hon berättade att under flera årtionden från 60-talet och framåt så såg norrmännen tom mer på svensk TV än norsk. Idag är det nog inte så men det gjorde berättade hon att vi blev duktiga i att förstå svenska

250502 Otta - Olden

 Otta upp längs väg #51 mot Valdresflye. Men vägen var avstängd vilket vi hade sett varning om igår. "Snöskred". Tillbaka samma väg och sedan väg #15 över fjället till Stryn och sedan mot Oldens Fjällhotell. Mycket vacker utsikt över Innviksfjorden

Vyerna längs väg #51 är maffiga. Stannar flera gånger för att fota och gå en bit

Vi trodde inte att vi var vid Besseggen men det var vi. Henrik har gått leden i någorlunda närtid och jag gick den under 70-talet. Först med någon av båtarna en bra bit in längs fjällsjön och sedan en ganska maffig 6 timmars vandring tillbaka. Men man tycker att man går uppe på världens tak

För kallt för att vandra uppe på fjället. Mycket snö kvar och det är blött. Det är 2 grader varmt och stark vind. Är alldeles för tunnklädd för att ens försöka. Känns som om det vore minus. Vi åker tillbaka en bit för att komma ned i lä. Går några km längs en led och tillbaka

Snö i kanten på leden. 

Det var trevligt att få röra på sig lite. Vi åt medhavd matsäck som vi köpte på hotellet. De tog 105 kr styck för att köra iordning valfritt antal smörgåsar. Det var det faktiskt värt

Minns just nu inte vad platsen hette. Flera fina leder här omkring

Skriver ned platsen "Billingen" för att komma ihåg. Skulle gärna vilja återvända för att göra fjällvandringar i området

Hur gör man alla dessa utsikter och vyer rättvisa. Det går inte. Stöd för minnet är det ju

Många tunnlar på väg ned mot fjorden vid Stryn. En del tunnlar är dåligt upplysta och kontrasten mot det skarpa solljuset gör att man är mer eller mindre blind 5-10 sekunder när man åker in

Vårt hotell ligger mycket vackert. Snart ska vi grisäta en buffé middag så man får ligga och jäsa och smälta maten under några timmar innan man somnar

250501 Norge med Henrik

Henrik och jag är på en Norge resa. Idag en transport dag... mer eller mindre. Jag körde själv från Kristinehamn på morgonen för att möta upp Henrik på Gardermoen strax efter kl 13. Det flöt på bra och vi hade heller inga problem att hitta varandra utanför ankomst terminalen. 

Sedan vidare mot Otta

Henrik flög från Arlanda och passerade då över Märsta där han bor

Har zoomat in lite och ritat en ring kring huset där han bor

Flyger även över en del av Klarälven längs vägen

Liksom över en av Fryken sjöarna

Vi har rastat lite strax innan Lillehammer. Skönt att få sträcka på benen

Det är drygt att köra bil i Norge. Svårt att köra om och att köra för fort och bli fångad av en fart kamera kan bli mycket mycket dyrare än i Sverige. Så det gäller att hålla sig i skinnet....

Inga egentliga problem. Det går som sagt heller inte att köra om. Norrmännen har till stora delar en annorlunda körstil än de flesta svenskar.... Tycker jag i alla fall. De håller sig ofta noggrant till hastighetsbegränsningen eller t.o.m kör ännu långsammare. Lite irriterande men vad hjälper det. 

Vi övernattar på hotellet i Otta. 

Bilen har dragit ca 20-25 liter bensin på ca 55 mil. Den ska ta runt 0.5 per mil med  besinmotorn men den drucs även ibland helt på batteriet. Så den effektiva förbrukningen per mil ligger en bit under 0.5

250429 MC tur

 Fint väder. T.o.m varmt. Tog inte så lång tid att åka. Ett par timmar. Lagom.... Transalp'en är "svår" på låga varv i låg hastighet speciellt när den rullar lätt. Den är nog inte gjord i första hand för försiktig "fis" körning. Verkar som jag får leva med det. 

Passerar många vackra vyer. En del bor andäktigt vackert längs Skagens norra del. Bor... är fel ord. Nog mer ett sätt att leva samt förhålla sig till livet. Frågan är... om de skulle vilja byta bort det mot en t.o.m dyrare 2:a med hela 4 m2 stor balkong i en förort till en stor stad? Nej, inte ens med grandios utsikt mot en motorväg 

Ofta har vi tyvärr inte ens valen. Trodde vi i alla fall. Idag tror jag att flera gjorde ett medvetet val en gång. De tog de jobben som fanns för att kunna vara kvar i hembygden. Av olika anledningar. Inte alltid en slump att livet blev som det blev

Inte så mycket annat att reflektera över. Jo, en sak.

Köpte en liten transparent väska till att ha mobilen monterad i ovanför styret. För att kunna se och köra med hjälp av Google maps. Det funkar tyvärr inte så bra. Syns för dåligt och hålla på att feppla med mobilen när man kör. Nej, tom farligt. Behöver hitta en annan lösning. Inget fel på Google Maps men presentationen av kartan behöver bli bättre...

250426 Trosa

Stor och bra hotell frukost. Desto äldre jag har blivit desto mer uppskattar jag en av frukost rätterna. Knaperstekt bacon med ägg röra. Sitter inte helt fel. Ser en ung kille 10-12 år ungefär. Nästan lika mycket på sin tallrik som jag tog. Å andra sidan gick jag ett varv till. Vill ju inte att det ska märkas för mycket. Kan ju komma fram någon PK idiot och påtala hälsoriskerna med för mycket ägg eller hävda att i vårt parti har vi bestämt.... 

Frukostar på hotell är alltid lågmälda och trevliga. Inget spring och skratt under relativt tidig morgon. Ingen är salongsberusad. Ingen pratar medvetet extra högt för att andra ska överhöra. Lågmält och det flåshurtiga finns inte fram till lunch.
Undrar varför? 

 Vi åker efter "Välkommen tillbaka" ut till ett annat naturreservat som vi ofta var till. Femöre fortet strax utanför Oxelesund. Mycket speciellt och vackert. Kul att vara här igen

Vi är tidiga så vi sätter oss vid ett bord med fasta bänkar. Det enda. Efter ett tag kommer en familj med tre barn. De sneglar på oss och vårt bord. Förstår vad de vill och tänker. Hur länge ska de sitta där egentligen? Kvinnan plockar fram några rör Ballerina och utfordrar sina barn som klättar på klipporna. Efter en stund kommer en annan familj med ett barn. Alla håller sig nu runt "vårt" bord. Kan inte låta bli att tänka på en Kalle Anka film när en av "knattarna" ska utfordra kollibrier. Om vi reser på oss, tar med oss våra prylar... kommer de då att kasta sig över bordet och knuffa omkull oss? Hinner vi undan?

Men vi förstår blickarna och att nu två familjer vill ha vårt bord. Ballerina kvinnan bjuder det andra partes barn på en kaka. Vill bli "vänner" och antagligen för att säkra bordet... tror jag. Tereza känner samma sak. Ingen stor sak för oss. Ingen maktkamp behövs. Vi är färdiga och flyttar oss

Det är just detta som dessa vackra platser har emot sig. Man är inte helt fri. Det finns alltid något som man ska lämna plats till och visa hänsyn till. Inga problem med det precis men tro att man kan få sitta på finaste platsen och under någon timma ostört få läsa en bok och dricka sitt kaffe etc. Nja. Många som skulle komma fram och kolla. Göra en piruett och komma tillbaka igen om en stund

Har dock aldrig varit inne i berget. Själva Femörefortet vilket nog är en "brist". 

Kanske vi aldrig mer kommer hit igen. I realiteten. Känns vemodigt att tänka så men som sagt... i realiteten

Personen mitt i bild är uppvuxen i Munkfors. Bara det... Ingen som vet och det är nog tur det. Skulle inte få vara i fred :-) 

Vi besöker Barbro och Lennart i deras hus. De köpte och flyttade från Strömstaren ungefär samtidigt som vi gjorde. Trevligt hus med högt bruksvärde. Garage med en fin man cave. Lennart hade också köpt en motorcykel. Samma längtan till bägge aspekterna

Efter lunch och fika hos dem åker vi bort till Maj som också har flyttat från Strömstaren. Har köpt en fint radhus i närheten. 

Det var mycket trevligt att återse dem. Grannar som vi umgicks med och pratade mycket med. Vi delade livet lite där vi bodde. Känns konstigt att tänka att vi troligen och i realiteten inte kommer att ses igen. Fast vi kommer bra överens.

 Vi var grannar under flera år. Vi kom som sagt också bra överens men det är numer för långt bort för att ev kunna ta det till nästa nivå. Livet är så... men som sagt. Det var verkligen kul att ses och att få uppdatera varandra