Stor och bra hotell frukost. Desto äldre jag har blivit desto mer uppskattar jag en av frukost rätterna. Knaperstekt bacon med ägg röra. Sitter inte helt fel. Ser en ung kille 10-12 år ungefär. Nästan lika mycket på sin tallrik som jag tog. Å andra sidan gick jag ett varv till. Vill ju inte att det ska märkas för mycket. Kan ju komma fram någon PK idiot och påtala hälsoriskerna med för mycket ägg eller hävda att i vårt parti har vi bestämt....
Frukostar på hotell är alltid lågmälda och trevliga. Inget spring och skratt under relativt tidig morgon. Ingen är salongsberusad. Ingen pratar medvetet extra högt för att andra ska överhöra. Lågmält och det flåshurtiga finns inte fram till lunch.
Undrar varför?
Vi åker efter "Välkommen tillbaka" ut till ett annat naturreservat som vi ofta var till. Femöre fortet strax utanför Oxelesund. Mycket speciellt och vackert. Kul att vara här igen
Vi är tidiga så vi sätter oss vid ett bord med fasta bänkar. Det enda. Efter ett tag kommer en familj med tre barn. De sneglar på oss och vårt bord. Förstår vad de vill och tänker. Hur länge ska de sitta där egentligen? Kvinnan plockar fram några rör Ballerina och utfordrar sina barn som klättar på klipporna. Efter en stund kommer en annan familj med ett barn. Alla håller sig nu runt "vårt" bord. Kan inte låta bli att tänka på en Kalle Anka film när en av "knattarna" ska utfordra kollibrier. Om vi reser på oss, tar med oss våra prylar... kommer de då att kasta sig över bordet och knuffa omkull oss? Hinner vi undan?
Men vi förstår blickarna och att nu två familjer vill ha vårt bord. Ballerina kvinnan bjuder det andra partes barn på en kaka. Vill bli "vänner" och antagligen för att säkra bordet... tror jag. Tereza känner samma sak. Ingen stor sak för oss. Ingen maktkamp behövs. Vi är färdiga och flyttar oss
Det är just detta som dessa vackra platser har emot sig. Man är inte helt fri. Det finns alltid något som man ska lämna plats till och visa hänsyn till. Inga problem med det precis men tro att man kan få sitta på finaste platsen och under någon timma ostört få läsa en bok och dricka sitt kaffe etc. Nja. Många som skulle komma fram och kolla. Göra en piruett och komma tillbaka igen om en stund
Har dock aldrig varit inne i berget. Själva Femörefortet vilket nog är en "brist".
Kanske vi aldrig mer kommer hit igen. I realiteten. Känns vemodigt att tänka så men som sagt... i realiteten
Personen mitt i bild är uppvuxen i Munkfors. Bara det... Ingen som vet och det är nog tur det. Skulle inte få vara i fred :-)
Vi besöker Barbro och Lennart i deras hus. De köpte och flyttade från Strömstaren ungefär samtidigt som vi gjorde. Trevligt hus med högt bruksvärde. Garage med en fin man cave. Lennart hade också köpt en motorcykel. Samma längtan till bägge aspekterna
Efter lunch och fika hos dem åker vi bort till Maj som också har flyttat från Strömstaren. Har köpt en fint radhus i närheten.
Det var mycket trevligt att återse dem. Grannar som vi umgicks med och pratade mycket med. Vi delade livet lite där vi bodde. Känns konstigt att tänka att vi troligen och i realiteten inte kommer att ses igen. Fast vi kommer bra överens.
Vi var grannar under flera år. Vi kom som sagt också bra överens men det är numer för långt bort för att ev kunna ta det till nästa nivå. Livet är så... men som sagt. Det var verkligen kul att ses och att få uppdatera varandra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar