200305 Furholmen mm

Hela 8 kartonger flyttlådor sorterade.... Tur till återvinningen med kartonger och annat. Efter åkte jag och gick sista biten till siluetten av kalkugnen som vi har sett flera gånger nu. Lite nyfiken är man ju

Att det låg en kalkugn just här berodde nog på transportfrågan. Pråmar och båtar som transporterade den till Stockholm där det byggdes extremt mycket under början av seklet. 

Hittade en gammal bild från 1955. Bruket lades dock ned under 1930-talet

Gick för att kolla efter en led längs vattnet vid Furholmen som jag har varit vid flera gånger nu. Fantastiska stigar och leder att gå. Stora och vackra Tullgarns slott kommer alltid med om man blickar ut åt detta håll. Två sångsvans par i förgrunden. de hade koll på mig men de brydde sig inte nämnvärt

Finns flera på gränsen till många platser som man kan ta med sig fika och sitta på en utsiktsplats och titta och bara vara. Såg ett ekorre par som kilade upp och ned längs stammen på en stor gran. De satte sig perfekt på en gren för att bli fotograferade. De trodde nog att jag hade kameran i ryggsäcken men de hade fel tyvärr 

200301 Sörmlandsleden del av #56

Henrik är hemma. Vi åker mot avsnittet av Sörmlandsleden som har #56. Vi går en bit av den i mycket fin terräng i riktning mot Tullgarn. Gammal blandskog. Många varierande stigar kring den utmärkta leden. Vi går runt berget åt väster då det verkar för halt att gå uppför. Vänder ung här då vi i alla fall till slut ser Tullgarns slott

När vi går tillbaka går vi en variant av leden som går mer uppför berget. Då får vi den bästa vyn. Lite problem med att gå ned och vi hamnar även utanför den uppmärkta leden. Det visar sig att vi hamnade högst 200 meter från bilen... Under vår och sommar med torra och varma berg är det nog bara en fördel att gå här

Det mesta är inte utmärkt på varken GoogleMap eller OpenStreetMap. Det finns många stigar att rita in här. Kartan som jag har fått genom att vara medlem i Sörmlandsleden visar en del intressant saker. Ska kolla om det går att bada vid det inringade området

200224 Slessberget

Var till Slessbergets naturreservat i det fina vädret. 

Högt och fint men ingen egentlig utsikt. Bara glimtar mellan träden. Hittade fornborgen i alla fall

Syntes att stenarna hade arrangerats av människohand

200223 Åkers Styckebruk mm

Fint väder idag. Vi fortsätter med att bekanta oss inom en 5-10 mil halvcirkel runt Trosa. Marvikarnas naturreservat strax öster om Mariefred var målet

Kulturplats. Ett gravröse sedan bronsåldern. 

Jag minns inte och behöver varje gång kolla när bronsåldern var. Ca 1800-500 år före Kristus. Den period som kommer mellan stenåldern och järnåldern samt innan vikingatiden. 

Den långsmala sjön norrut från Marviken där jag står mot Åkers Styckebruk heter Mellan - Marviken. 

Vi går en bit på vandringsleden / slingan vid Marviken. Träffar på ett par i vår ålder som har övernattat. "Fantastiskt roligt". De vandrade vidare mot gruvan och Åkers Styckebruk. 

En fin plats. De vi pratade med berättade att det kan vara ganska mycket folk här under sommaren. antar att det har med de som paddlar leden ned mot Vagnhärad att göra

Det är vackert här

Motorbåtstrafik förbjuden. Det var bra! En intressant cykelled passerar också. 

Blir riktigt sugen på att hyra kanot i Åkers Styckebruk och paddla hela vägen ned till Trosa. Trosa ån passerar ju bara några 100 meter från där vi bor. Inga problem med att bära hem prylar med andra ord. Bilen lär man väl få åka kollektivt för att hämta. 

Stötte ihop med ytterligare en man och hans hund. Han berättade om bilfabriken som fanns här. En plats som kallas "Krampan". Berättade egentligen mycket mer som jag inte minns strukturen av längre. I alla fall byggdes de Moskovitch bilar som såldes i Sverige här. Mellan 1950 och 1957 monterades över 3000 ryska Moskovitch bilar här i dessa lador. 

Moskovitch bilarna var en förkrigsversion av tyska Opel kadett läser jag på info skylten. Efter krigsslutet monterade ryssarna ned fabriken i Tyskland som tillverkade Opel Kadett och flyttade den till Moskva där den monterades upp igen. Bilen kallades efter flytten för Moskovitch. Den hade väl inte det bästa ryktet i Sverige men man såg någon då och då. antagligen var de billiga. 

Det monterades även fler bilar och truckar från Ryssland och Östeuropa här 

Ett snickeri fanns också här där man använde och byggde om de stora trälådorna som bilarna kom i till sommarstugor. 

Personen bakom bilimporten var Sven Du Rietz som köpte det numer rivna Krampans gård 1939. 1980 köpte Naturvårdsverket Krampan som idag ingår i Marvikarnas naturreservat.

Vi åker mot Skottvångs gruva. En järngruva ganska nära Marviken. Här fanns en damm med vatttenhjul och en sk stånggång till gruvan. Stånggången som var 1.5 km är dock borta. Anledningen till att man ledde stångarna till gruvan var att man använde kraften till att pumpa upp vatten. 

Läser om transporter på skylten. Påminner mycket om hur det gick till i Värmland över sjöarna från gruvorna i Persberg och Nordmark upp mot hyttorna i Hagfors trakten etc. Vintervägarna var ett måste om man skulle lasta tungt. Träkolen fick heller inte vibrera sönder så den kördes om det gick över is. Läser något intressant. År 1891 tillkom en väglag som innebar att byggande och underhåll av allmänna vägar hädanefter skulle bekostas med skattemedel. Tidigare var det böndernas ansvar. Liksom att hålla Gästgiveri

Skarn heter väl det som blir kvar när man har krossat malmen och stenarna såpass att man kan ta till sig det som nästan bara är järnmalm. Stenarna kastade man här

Det gick en järnväg till Åkers Styckebruk ända mot 1940 talet berättar en annan man med hund. Varje år tänder man en kolmila på denna plats

Ett stenröse från bronsåldern vid Laxne. Troligtvis, läser jag på skylten, en gravplats för en betydande person som levde för 3000 år sedan

En bra dag där vi har sett mycket. Vackra öppna landskap med flera slott och stora gårdar mellan Gnesta och Åkers Styckebruk. Fina små välordnade samhällen. Ingen B känsla eller av befolkningsbygd här inte. Passerar flera naturreservat. Ja... har i alla fall börjat lära mig min närmiljö 

Vi avslutar med det som blev en jättepizza i Gnesta. Ett ställe där första intrycket är en inglasad korvkiosk men skenet bedrog. Det var riktigt bra mat här. Många gäster - hälften köpte bara maten och åkte hem och åt. 

200221 Furholmens naturreservat

Tereza och jag var till Furholmens naturreservat idag. Fint väder så det gäller att passa på. Ligger här med kartlänk 58.9288, 17.6102.

Det var utsiktsplatsen vi ville se. Jättarsberget. Fin promenad väg genom gammal blandskog. Kul att man låter skogen växa och vara som den är. Antagligen beror det nog på något speciellt. Fundering... marken kan tillhöra Tullgarns slott och marken kan i så fall vara ägd av "kungahuset" men förvaltad av Domänverket. Ett kalhygge intill Tullgarn kommer inte att hända 

Lite uppför men inget problem egentligen. Såg flera bäverfäll. Svårt även för bävern att dämma upp en havsvik

Det har legat något här. Vinbergsbuskar, andra planterade buskar och halvdöda fruktträd vittnar om att det har funnits något slags hus här en gång. Vilken utsikt det skulle ha varit från det huset... 

En perfekt plats för medhavd fika en försommardag eller rättare sagt en försommar kväll. Man bör endera komma mycket tidigt i gryning eller sent när solen går ned

Svårt med motljusbilder... Blir faktiskt lite sugen på båt igen när man ser alla dessa öar utanför

200214 Etapp 56 (del av) Sörmlandsleden

200213 Tullgarns slott

Vi kollar egentligen efter Sörmlandsleden och om vi kan åka bil och korsa den strax innan Tullgarns slott. Fick ge upp och vi åkte hit istället. Tullgarns slott ligger mycket vackert

Pampigt värre

Går inte att låta bli att tänka på alla de som byggde detta, skötte både inre och yttre underhåll och var markpersonal till kungligheterna. Dåligt betalt och det förväntades att man bara skulle jobba. Många bugningar och lyft på mössan åt det fina folket. En svunnen tid som tur är 

Ligger vackert. Blir fler besök här vad det lider.