160218 Dag #39 Fernando de Noronha

Näst sista dagen på Fernando de Noronha. Vi planerade att åka till Praia Porcos. Efter lite letande och frågande insåg vi att man inte kan åka fram till just den stranden. Man får gå den sista halva kilometern som egentligen inte är något problem. Men stigen var stundtals för "vass" och svår för badskor så vi blev kvar vid Cacimba do Padre och de ”två bröderna” som vi såg några dagar tidigare

Badade naturligtvis och det gällde att passa på - sista bad dagen på Brasilien resan. Vattenströmmen ut från stranden var mycket stark ju närmare bröderna man gick. Gick inte att hålla emot utan man kanade utåt på fötterna i sanden. Inga problem, det var bara att vänta på nästa våg in och utnyttja den

Det kom en regnskur men den gick snabbt över. En kräfta gav sig iväg mot vattnet. Pinnade iväg snabbt och det var svårt att hinna med

På samma sätt som igår vid en annan strand kom det fiskare med sina små nät som de kastade ut. Samma fiskar (Sardine) också

De slängde även en del av fångsten till fåglarna. De visade oss hur man matade med pinne och Tereza testade också. Det är hennes arm på bilden nedan

Flera arter som tiggde – eller rättare sagt - höll sig framme och allt var helt ljudlöst

Ytterligare en art som var i närheten men den var mer skygg….

De är 1 m långa och har en vingbredd på 2.2 m när vi läste på. Denna art landade aldrig på stranden utan höll sig hela tiden flygande. Arten heter fragata magnifica 

Som på ett givet tecken var det över. Inga fåglar mer. Alla var borta fastän vi stod och viftade med mer småfisk. Mäktig och märklig upplevelse på flera sätt. Det perfekta objektivet just här var mitt makro 105mm… Tele objektivet hade jag testat förut men fåglarna kom stundtals för nära… och några är ju inte små precis

Handlade lite, lunch på vanliga stället. Märkligt dyrt idag. Visar sig att det nästan alltid blir billigare när Tereza är med och betalar… Lämnade tillbaka bilen till ägaren som passerade förbi hotellet. Läste på lite innan vi kom och det stod att det går alldeles utmärkt och till liten kostnad att ta sig runt på ön med buss som går kontinuerligt på de få vägarna.  

Det stämmer men inte helt. Det blir ganska jobbiga promenader i värmen att från huvudvägen och busshållplatsen ta sig till de olika badstränderna etc med kamerautrustning, vattenflaskor och badpackning.  Ibland är ordet "väg" att ta i. Den tog sig dock fram överallt och körde inte fast tack vare de breda bakhjulen

Blir man kvar en hel dag på samma ställe är bussen troligtvis helt OK. För oss - perfekt med denna typ av bil men som sagt lite dyrt…

160217 Dag #38 Fernando de Noronha

Dagen började inte helt bra. Nycklarna till bilen var försvunna. Letade och letade. Till slut lyfte vi på en hel bänk i hotellrummet och petade med enbensstativet… och där inunder hade de smugit sig in av någon outgrundlig anledning. Många bekymmer mindre….

Vi åkte till Praia Atalaia för den ska vara en av de finaste platserna att snorkla på. Dörren till stigen var dock låst och det stod att tillträde sker endast i sällskap med guide. På den här stranden får man tex inte ha solskyddskräm på sig när man snorklar för att inte störa det marina livet... Vi åkte i stället till samma ställe som igår men gick istället stigen till Baia dos Golfinhos med förhoppningen att få se delfiner. Vi såg denna Teju  efter stigen 

Dessa betydligt mindre som heter Mabuia är det gott om

Denna fågel ska heta Coconito

Denna vita vackra fågeln heter Noivinha eller Fetärna

Dessa har vi sett många av. Lägg märke till ögonen som den aldrig öppnade under tiden den putsade sig

Vi såg inga delfiner tyvärr. Det är mycket tidigt på morgonen man kan se dem här. Men vi fick ändå se en raritet. Sköldpaddor som parar sig. En guide som fanns på plats berättade att det var en hona med fem uppvaktande hanar som fanns i vattnet nedanför

Vi såg även ett litet djur som lever i klipporna ned mot havet. Det kallas Moca. Guiden berättade att djuret fanns inte här naturligt från början utan kom hit under tiden ön hade militärt intresse.

Den här arten heter Viuvinha

samma som ovan

Denna fågel heter Ribacã

Det fanns mycket annat att se från Baia dos Golfinhos och stigen till Praia do Sancho. 

Bl a två hajar som sam i vattnet utefter stranden där vi badade igår. De höll visserligen till i bortre änden på stranden och patrullerade av precis där vågorna bröts. Kändes lite olustigt att ha så stora hajar simmande fram och tillbaka så nära de badande. Uppskattar dem till minst 3 meter långa...

Många fina utsiktspunkter utefter stigen.

På eftermiddagen åkte vi till Praia Boldró för att bada och vänta in solnedgången. Kollade på en man som fiskade med nät. Han hade fem kattkompisar berättade han som väntar tills han är klar

Följde honom till andra ställen efter stranden och fick vara med om något speciellt. Han slängde lite fisk till de stora fåglarna som flög omkring och därefter lät han dem ta en fisk direkt från handen. Fick pröva själv några gånger och fåglarna hade en mycket fin precision. Var lite orolig att de skulle missa och bita mig i fingret men det hände aldrig. Det var snarare så att jag inte ens märkte att fisken försvann. Kände bara vingfladdret och fisken var borta. När vi tittade på bilderna vi försökte ta såg vi något intressant. Han matade en specifik fågel. Samma fågel på alla bilderna. En med avbruten näbb

Vi väntade in solnedgången men det var för molnigt för att det skulle vara perfekt men mycket vackert ändå

När solen började gå ned försökte vi fota platsen från sin bästa sida. Även Tereza

Min (LG) bild

Och Terezas bättre bild tagen med mobiltelefonen….

160216 Dag #37 Fernando de Noronha

Praia Leao blev första stranden vi besökte idag. Vi gick ned och promenerade utefter vattnet. Det kom efter ett tag en vakt som upplyste oss att vi hade gått innanför en markering där det inte var tillåtet att vara. Helt OK men det var både svårt att se och förstå.

Vi blev rekommenderade att inte bada här därför undervattenströmmarna är starka. Fick en känsla att anledningen till omtänksamheten var nog att detta är en sköldpaddsstrand. Det finns sköldpaddsägg nergrävda i stranden.  Första gången jag har sett spåren efter sköldpaddor som har varit upp och lagt ägg. Sanden var också täckt med spår efter krabbor. En del av dem måste ha varit ganska stora

En vacker plats och det växte många av dessa som har mycket långa rötter liggande på sanden.

Kan nog tycka att det är bättre att helt stänga av stranden om den är viktig för sköldpaddorna. 

Åkte därefter till Praia Sancho som vi blev rekommenderade. Helt fantastiskt vacker utsikt var det första vi såg. Vi läste något som vi även hade lagt märke till. Vattnet på denna sida ön mörkt turkost med den andra sidan ön har en annan ljusare turkos färg. Ska bero på att ena sidan av ön ligger mestadels i lä med den andra inte gör det… 

Letade en stund efter stigen ned tills vi insåg att vi behövde klättra ned i två stegar. Den ena kanske 10 meter lång och den andra ung 5 meter. Nu var det inga enkla långa hus stegar utan de var mycket robusta. Med räcke etc. Funkande bra men det såg lite mysko ut när man kollade ned i ravinen. Tereza övervann rädslan för att klättra ned… Hade vi inte haft klippväggen bakom ryggen har det definitivt varit annorlunda. Sedan följde en lång trappa

Verkligen vackert här. Det låg några båtar utanför bränningarna som man dök från. Mycket klart och fint vatten.

Tereza innan hon blir översköljd 

Enda är att vågorna även driver upp sand

Hade köpt en kamera som tål att vara ned till 10 meter som vi även tar andra bilder med. En mycket stor våg gjorde att jag virvlade runt och tappade kameran. Letade men visste att det var lönlöst. En kille med simfötter och snorkel erbjöds sig hjälpa till. Sam utefter vågtoppen och lyckades hitta kameran! Ca 50 – 100 meter från där jag tappade den. Fantastiskt bra gjort

 Det fanns fåglar utefter klippkanterna och i träden. De satt lite avigt till men de var inte rädda över huvud taget för oss som badade.

Tereza lade märke till att näbbarna på denna art hade samma färg som det turkos vattnet

Vet inte vilka arter det är men ska försöka ta hjälp och få reda på det

Inga djur är som sagt speciellt rädda av sig och det brukar vi prata om när vi träffar på andra besökare på ön. Men djuren poserar ju inte precis och att komma nära med rätt vinkel med kameran är ändå inte alltid lätt

160215 Dag #36 Fernando de Noronha

Vi åt frukost på hotellet tillsammans med de 4 andra hotellgästerna och fick lite tips. Baia do Sueste lär vara en av de bättre om man vill snorkla. Hade köpt snorkel dagen innan men såg nu när vi kom fram att man kunde ha hyrt. Fick dessutom betala nästan 600 kr i ytterligare miljöavgift för Tereza och mig för att bara få vara på bl a denna strand. Den här stranden är en av dem där de stora sköldpaddorna håller till

Några sköldpaddor såg inte jag när jag simmade men en hel del fiskar. De flesta små och på för långt avstånd för kameran. De flesta bilder var dessutom utan fokus. Nja, bilder under vatten var betydligt svårare än vad jag trodde

Gjorde bort mig lite då man frågade om jag vill ha assistans – draghjälp ut i bukten. För fjolligt tyckte jag när de frågade men blev riktigt trött då jag sam totalt minst 1 km med flytväst och framförallt utan simfötter…. som jag kunde ha hyrt. Obligatoriska flytvästen som jag fick hyra hade till följd att fötterna blev lite  i vädret. Att få bli bogserad ut några hundratal meter hade nog gjort skillnad. Några bilder som minne blev det i alla fall. 

För inte alltför länge sedan var det en som blev attackerad av haj och dog just här på den här stranden …. Skulle kunna tänka mig uppståndelsen. Det skedde kl 11 på förmiddagen med många badgäster varav flera med barn

”Ingen fara” berättade man om man håller sig innanför avspärrningarna när vi frågade men hörde senare av några andra när vi fikade att en grupp som snorklade faktiskt hade sett haj innanför avspärrningarna idag. Det hade fått riktig fart på den medföljande guiden…. Litar dock till egna immunförsvaret som alla blekfeta från Munkfõrs har naturligt

Försökte även fota fåglar som fiskade bland badgästerna. De brydde sig inte det minsta om oss

Det blev lite uppståndelse på stranden då en sköldpadda hade tagit sig hit och man passade på att mäta och märka den.

Den var stor och mycket stark och försökte hela tiden ta sig ut i havet igen. En anställd vid naturreservatet fick verkligen ta i för att hålla den kvar. Efter en stund släpptes den naturligtvis

Alla badgäster flockades kring sköldpaddan och försökte få till en bild. Ska finnas där någonstans

Efter lunch i närheten av hotellet med self service (betalar efter vikten på tallriken) och obligatorisk tupplur åkte vi till utsiktsplatsen Caracas Belvedere. Såg fåglar även där. Heller inte rädda av sig

och vackra kaktus snår

Det var förbjudet att gå ned på stranden här. Miljön är mycket känslig för påverkan. Mycket vacker plats

Fernando de Noroha har varit en fängelseö för länge sedan och den har även haft militärt intresse. Det finns rester av fort och befästningar samt inte fullt så gammalt tungt artilleri. Den här platsen heter Forte S.J. Sueste. Roberto berättade att USA hade en militärbas här under andra världskriget pga av öns strategiska läge för flyget som de motvilligt fick lämna när det var över. De förstörde anläggningen när de gav sig av....