Vi är till Norrköping tillsammans med Henrik. Åker tåg från Vagnhärad och Henrik från Stockholm naturligtvis. Funkar riktigt bra men det gick långsamt på vissa sträckor. Det är enkelspårigt merparten av sträckan vad det verkar.
Tereza och jag har varit här förut men det är lika speciellt för det. Följer Motala ström uppströms från Grand Hotell som vi brukar göra. Brukar... 2 gånger innan
Ett stort industri komplex mitt i stan som har bevarats. Det som gör det så speciellt är att det finns även en kraftstation. Fortfarande i drift men inga luftledningar
Men lunch hade prioritet. Vi åt alla stekt strömming med mos och rårörda lingon. Billig "arbetar mat" en gång. Idag en delikatess. Stekt i riktigt smör också. Berättade inte för Tereza... som åt upp allt
Har inbillat mig att Norrköping är känd för sin fd teko industri. Men förstår mer och mer att det fanns betydande tung industri mitt i Norrköping. Både pappersbruk och järnindustri. Man kan nog inte föreställa sig ljudet från detta område en gång. För att inte prata om rök och utsläpp av olika slag. I alla fall i början av industraliseringen
Den vackra kyrkan. Finns dock flera
Vi fick vara med om ett dop. Mycket trevligt och fint på alla sätt.
Henrik ville åka spårvagn. Han avstod till slut men tog en bild i alla fall. Förstår att spårvägen är kompletterad med stadsbuss. Undrar hur många linjer som fortfarande är öppna. Man går ibland över räls som inte används. Kanske... är spårvagnarna till och med något Norrköpings kommun egentligen betalar för - för att de ska kunna vara kvar. Som en slags image över samhället
En lång promenad upp till ett fornminne. Johannisborgs slottsruin. Grundlades 1613 av Hertig Johan som var hertig av Östergötland. Motprestationen var att han avsade sig rätten till kronan. Han dog dock 1618 innan slottet stod klart 1639.
Fästningen gick dock fortare att bygga och 1618 var den stridsklar. 1658 hade slottet och fortet spelat ut sin roll. Det övergavs 1658. Hela Norrköping brändes ned 1719 när ryssarna angrep. Materialet som fanns vid slottet och fästningen användes för att bygga upp staden igen. Allt revs utom porttornet. Det blev ett byggnads- och minnes märke 1935.
Vi är trötta i ben och fötter efter sammantaget 5-6 promenad på asfalt. Det blir någon timme att slå ihjäl på stations kaféet. Det gick dock ingen nöd på oss precis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar