230401 Bråfalls såg

 Gick en bit av Sörmlandsleden upp till sjön Stora Frillingen. Parkerade här vid den gamla vattendrivna Bråfalls såg. Inte så liten egentligen när det begav sig. Huset som man bodde i är rivet men låg alldeles bredvid

Sågen var vattendriven som sagt men vattenhjulet är tyvärr borta. Vattenrännan fram till hjulet är också borta

Axeln och lagret som höll vattenhjulet finns kvar

Har sett flera hus nu som hade - har vasstak. Förvånadsvärt intakt och väl fungerande. Fantastiskt bra tak material egentligen

Bilderna kommer i omvänd ordning. Gick först upp till sjön och sedan tillbaka samma väg. Såg denna betongdamm. Man gjorde ofta så att man hade flera dammar på vägen ned till sågen eller kvarnen etc. Sågen kunde därmed köras under betydligt längre tid än de få månaderna under våren när det fanns mycket vatten i bäcken

Letade efter fler uppdämningar men hittade ingen. Tror att det fanns mer än ytterligare en men de var naturligtvis av organiskt material med tanke på storleken på fördämningen. Man kunde lätt ha dämt upp 3 meter högre om man kollar på terrängen med en bredd på 5-10 meter. 

Vände här. Det var lite jobbigt att gå i snön eller om det till och med kan vara så att jag har dålig kondition. Väldigt mycket spår efter vildsvin

230328 Långmaren

 Gården kallas "Långmaren". Ingen hembygdsgård utan mer ett slags museum från hur det var då. Ivar Karlsson var den siste arrendatorn vid Långmaren. Han var den sista i hela Sverige som enbart hade oxar som dragdjur. Både i jordbruket och när han körde ut timmer från skogen. Gården var i drift fram till 1967 då jordbruket avvecklades. Ivar föddes 1902 så det betyder att han då 65 år pensionerade sig. Bodde kvar på gården med sin fru fram till 1983

Åker hit ibland för det finns något här som inte går att ta på. Lika fullt finns det. Skapar också så många tankar hur det var. Människorna som redde sig själva och levnadsvillkoren. Inte svårt att samhällsbygga ett land med en sådan befolkning. Min egen morfar var visserligen ingen lantbrukare men minns min moster som berättade att han inte hade en enda sjukdag registrerad hos Försäkringskassan. Ett helt yrkesliv utan att vara sjuk. Eller rättare sagt brydde sig inte om....  Tror inte heller Ivar på denna gård låg och softade på soffan om det fanns att göra på gården.

Är född 1950 och under några år i början av 50-talet har jag själv minnen från slaskhinken och utedasset utan värme och belysning. Min mamma hade inte alltid tid att stå och vänta i kylan utan gick in. Fick försöka själv men minns känslan och rädslan av att sitta där i absolut mörker med släckt ficklampa. För att spara på batteriet. Minns till och med hur ficklampan såg ut och hur det kändes när man slöt strömkretsen på batteriet med tungan. När man bytte...

Vasstak... Inte bara ska man lägga det man ska även "skörda" och frakta hem det. Vet inte men skulle kunna tänka mig att man tog hem vassen under vintern då man kunde gå på isen. Ivar på Långmaren skaffade aldrig traktor till jordbruket. Det var förresten inte förrän efter krigsslutet och under början av 50-talet som de började bli vanliga vid de mindre gårdarna.

Ingen elektricitet indragen. Det innebär att Ivar och hans fru levde utan el fram till 1983. Vedspis, kakelugnar men heller ingen TV. Bara det. Vi som i slutet av 50-talet satt och tittade på testbildcn 15-20 minuter innan klockan kom fram 5 minuter innan. Heller ingen mjölkmaskin på gården. De sex korna handmjölkades. Tufft jobb som troligen gjordes av kvinnan i hushållet. Läser på vid närliggande Nynäs slott att handmjölkningen var arbetsam och orsakade förslitningsskador. Varje mjölkerska vid Nynäs hade vardera 13 kor att handmjölka. Varje dag. Annat virke i folk då...

Elektricitet... har vi väl haft sedan tidigt 1700-tal? Känns det i alla fall som. Har väl "alltid" funnits två hål i väggen som man kan använda till både det ena och andra. El började installeras i städerna först under 1910. Likström. På landsbygden började det införas el vid gårdarna först under 1930-talet. Det är inte ens 100 år sedan

Brygghuset. Tvättstugan. Strategiskt placerad längs bäcken som rinner igenom hela gårdsområdet.

Undrar förresten hur länge en "modern" människa skulle orka med arbetet på en gård som den sköttes i början av 1920-talet? Inte bara det. Även klara sig utan alla andra lager i samhället som vi tar för givet idag. Ja, det känns bra att gå här. Öppna redskapsboden och titta på de gamla handgjorda verktygen. Det finns något här som fortfarande känns.