Ruin turism även idag. Alkvetterns bruk mellan Gellåsen och Storfors. Inte så långt från Kväggeshyttan. Hade tur och träffade på en som har bott i närheten sedan 1981. Han berättade att huset på bilden är kvarnen. Dörren var öppen så vi gick in.
Det såg ut som det inte var historisk tid som man bedrev något här. En stor el motor på golvet och det gör att kvarnen var inte vattendriven utan el driven
De lämningar som jag trodde var efter stångjärnshammaren är enl Riksantikvarieämbetet grunden efter en kraftstation som fanns här. Det stämmer ju i så fall med den stora el motorn på golvet som drev kvarnen. Resterna efter bruket syns inte men väl resterna efter kraftstationen
Vattendrivet var det i alla fall. En ganska omfattande damm mur för att kunna få bra fallhöjd. Muren är delvis byggd i sinnersten från bruket
Resterna efter stångjärnshammaren men troligare efter kraftstationen
Det fanns två dammar. Detta är den övre
Personen jag träffade på berättar om att det även fanns en såg och när han flyttade hit 1981 fanns rester av den. Idag bara en del av husgrunden. Läser hos Riksantikvarieämbetet att det finns rester efter järnvägsräls. En "järnväg" för att transportera timret och såga timret vid sågen
Det är konstigt att Åsjöhyttan inte var upptagen ni Furuskogs bok från 1924. Ligger i Örebro kommun men kanske den inte ens ligger i landskapet Värmland. Konstigt att det ska vara svårt att se idag...
En vacker plats och väg omhändertagen
Flera intressant vägar och vägsträckningar. Det är inte svårt att tänka sig att man för använde denna och flera andra vägar inom området.
Till detta förbrukades i början 160-180 hl träkol och mot slutet 125 hl per ton tackjärn. Efter ombyggnad 1808 ökade tillverkningen till mellan 7-8 ton per dygn. Träkolsförbrukningen var då ca 75 hl per ton. Antalet delägare var nu omkring 40 st och anställda hyttarbetare 16-18 man.
Malmen som till större delen kom från Persberg fraktades från gruvorna på sjösystemet till Storfors och därifrån på landsväg till Åsjöhyttan.
Träkolet kom från hyttans egna skogar som till större delen låg öster om Åsjöälven och som vid hyttans slutliga nedläggning år 1881 uppgick till 3100 ha fördelat så att hyttan ägde ca 1000 ha och hyttans delägare ägde resten, ca 2100 ha. Skogarna fördelades vid nedläggningen mellan delägarna.
Vid hyttan fanns även en sk kotstamp och en spånhyvel. Uppströms älven finns ruinen efter en gammal kvarn med tillhörande damm"
Att denna lilla fors kunde användas för att producera så mycket
Det är inte svårt att se dem komma här
Kvarndammen hade jag svårt att lokalisera
men tror att den fanns mellan 50-100 meter uppströms. En ganska lång ränna fram till kvarnen
Rännan där kvarnhjulet fanns. Såg järnbeslag ligga på botten
Den verkar inte vara speciellt lång denna om man kollar på Lantmäteriets karta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar